Vad beror återfall på?

Publicerad 14 maj 2014 (uppdaterad 21 mars 2018)

När en person har slutat att använda en drog är inte helt lätt att bestämma. Den som röker cigaretter slutar ju att använda cigaretter varje gång hen fimpar; att en ny cigarett snart sätts till läppen brukar sällan kallas vid ett återfall. Det handlar alltså inte bara om att en person ska sluta använda en drog utan även om i vilken utsträckning personen har hanterat det eventuella begär drogen skapat. Begäret efter vissa typer av droger kan upplevas som helt omöjligt att stå emot. Bruket av drogen kan exempelvis ha satt viktiga system i hjärnan ur spel varför personen plötsligt ställs helt oskyddad mot känslor så som ångest eller depression och tycker allt är pest och pina.

I den mån hjärnan kan återhämta sig krävs ofta total avhållsamhet från droger och att personen står ut med att må rätt dåligt under en tid. För några av de som blivit beroende av en drog har drogen fyllt en viktig funktion i att exempelvis erbjuda en paus från något svårt och jobbigt i livet. När drogens funktion försvinner så riskerar ett tomrum skapas vilket måste fyllas med något nytt. Det finns en stor risk här om inte personen lyckas förstå drogens funktion och hittar något positivt som kan ersätta den. Risken är just återfall eller att personen hittar något annat negativt som ersätter drogens funktion. Det kan vara andra droger eller negativa beteenden som erbjuder en flykt från det som inte går att stå ut med.

Återfall kan vara otroligt jobbigt och kännas som ett nederlag, inte bara för personen själv utan även för de som finns i personens närhet. Man kanske har funderat kring droganvändandet tillsammans med personen och utan problem kunnat rabbla upp 100- tals skäl till varför ett drogfritt liv vore att föredra medan få skäl talat för droganvändande. Och ändå återfaller personen. Det är viktigt att komma ihåg att droganvändande sällan kan uteslutas med rationella argument då de drogberoende delarna av hjärnan inte ingår i det system som står för rationellt tänkande. Drogberoende är istället känslostyrt vilket ställer andra typer av krav på anpassning och disciplin. Personen kanske måste lära sig beteenden som innebär att inte utsätta sig för drogsug vilket kan innebära att ta andra vägar till och från hemmet för att inte passera platser som är intimt förknippade med droganvändandet. Eller kanske att planera sina dagar under en tid för att inte hamna i sysslolöshet och tristess.

För den som upplever svårigheter kring återfall finns det bra hjälp via behandlingsprogram så som exempelvis återfallsprevention och det kan vara bra att involvera familj och/eller vänner som hjälp för att bibehålla drogfrihet. Det finns även hjälp på distans så som exempelvis för nicotin via appen fimpaaa

Källa:
"Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2015) Studentlitteratur

Fler vanliga frågor

Faktablad