Vad beror återfall på?

Publicerad 14 maj 2014 (uppdaterad 10 januari 2020)

Det kan behöva utredas från fall till fall då det är olika för alla. Återfall är mycket vanliga när någon försöker sluta använda en drog och man gör klokt i att se på eventuella återfall som naturliga delar i en lärandeprocess.

Det är inte helt lätt att bestämma just när en person har slutat att använda en drog. Man slutar ju varje gång och det svåra är ju att inte börja igen. Det handlar alltså inte bara om att en person ska sluta använda en drog utan även om i vilken utsträckning personen har hanterat det eventuella begär drogen skapat. Begäret efter vissa typer av droger kan upplevas som helt omöjligt att stå emot. Bruket av drogen kan exempelvis ha satt viktiga system i hjärnan ur spel varför personen plötsligt ställs helt oskyddad mot känslor så som ångest eller depression och tycker allt är pest och pina när drogen går ur kroppen.

För att hjärnan ska kunna återhämta sig på bästa sätt krävs ofta total avhållsamhet från droger och att personen lyckas stå ut med att må dåligt under en tid, den så kallade abstinensfasen. För några av de som blivit beroende av en drog har drogen fyllt en viktig funktion i att exempelvis erbjuda en paus från något svårt och jobbigt i livet. När drogens funktion försvinner så riskerar ett tomrum skapas vilket måste fyllas med något nytt. Det finns en stor risk för återfall här om inte personen lyckas förstå drogens funktion och hittar något positivt som kan ersätta den. Risken är just återfall eller att personen hittar något annat negativt som ersätter drogens funktion. Det kan vara andra droger eller negativa beteenden som erbjuder en flykt från det som inte går att stå ut med.

Återfall kan vara otroligt jobbigt och kännas som ett nederlag, inte bara för personen själv utan även för de som finns i personens närhet. Man kanske har arbetat kring droganvändandet tillsammans med personen och varit rörande överens om 100- tals skäl till varför ett drogfritt liv vore att föredra framför droganvändandet. Och ändå föll personen tillbaka i droganvändandet.

Det är viktigt att komma ihåg att droganvändande sällan kan uteslutas med rationella argument då de drogpåverkade delarna av hjärnan inte ingår i det system som står för rationellt tänkande. Drogberoende är istället känslostyrt och tillfällesberoende vilket ställer andra typer av krav på anpassning av tillvaron och rutiner. Personen kanske måste lära sig beteenden som innebär att inte utsätta sig för drogsug vilket kan handla om att ta andra vägar till och från hemmet för att slippa passera droganvändande kompisar. Eller kanske att planera sina dagar under en tid för att inte hamna i sysslolöshet och bli uttråkad.

För den som upplever svårigheter kring återfall finns det bra hjälp via behandlingsprogram så som exempelvis återfallsprevention och det kan vara bra att involvera familj och/eller vänner som hjälp för att bibehålla drogfrihet.

Källa:

Socialstyrelsen - återfallsprevention
"Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2015) Studentlitteratur

Fler vanliga frågor

Faktablad