Besvarad fråga

Kan man dela in droger i olika grupper/kategorier?

Svar

Ja, man kan dela upp droger i olika grupper utifrån deras kemiska sammansättning och hur de påverkar människor eller hjärnan.

Indelning av narkotika

Narkotiska preparat kan delas in i fyra huvudgrupper:

  • Cannabis och syntetiska cannabinoider (t. ex. hasch, marijuana).
  • Centralstimulerande (t. ex. amfetamin, kokain). Även kat räknas till denna kategori.
  • Opioider och opiater (t. ex. heroin, läkemedlet Tramadol, fentanyl). Opioider består av naturliga opiumderivat, det vill säga medel som kommer från opium. Exempel på sådana är morfin, kodein och heroin. Kategorin omfattar också syntetiska opiater som metadon och fentanyler.
  • Hallucinogener (t.ex. LSD, psilocybin). Vissa hallucinogener förekommer i naturen, som meskalin och psilocybin. Andra hallucinogener är helt eller delvis framställda i laboratorier och kallas därför halvsyntetiska och syntetiska, t. ex. LSD och ecstasy.

(1)

För att ett ämne ska klassas som narkotika ska det enligt Narkotikastrafflagen ha beroendeframkallande egenskaper och/eller ge rus. I Läkemedelsverkets föreskrifter står det vilka substanser som är narkotikaklassade i Sverige. Narkotikastrafflagen kompletteras med Förordningen om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

Läkemedel

Många läkemedel är narkotikaklassade. Om sådana läkemedel används utan att läkare skrivit ut det åt en, eller i högre doser än vad som skrivits ut av läkaren räknas det som narkotikaanvändning. Exempel på narkotikaklassade läkemedel är:

  • Opioider som är sömnmedel, lugnande medel och smärtstillande läkemedel.
  • Cannabinoider som används vid behandling av MS.
  • Centralstimulerande läkemedel som till exempel används vid behandling av ADHD.

Indelning av droger

Om man vill dela in alla droger i kategorier och vara mer noga i sin indelning kan man använda sig av en indelning som ser ut så här:

  • Cannabis och syntetiska cannabinoider (exempelvis hasch, marijuana, CDB).
  • Centralstimulerande (exempelvis amfetamin, kokain). Kat, men också nikotin och koffein kan kategoriseras hit.
  • Opioider och opiater (t. ex. heroin, läkemedlet Tramadol, fentanyl). Opioider består av naturliga opiumderivat, det vill säga medel som kommer från opium. Exempel på sådana är morfin, kodein och heroin. Kategorin omfattar också syntetiska opiater som metadon och fentanyler.
  • Psykedeliska hallucinogena droger (exempelvis LSD, psilocybin). Vissa hallucinogener förekommer i naturen, som meskalin och psilocybin.
  • Empatogener. Hallucinogener som mer än att förändra sinnesintryck för ändrar känslotillståndet (Ecstacy (MDMA) och MDA).
  • Lugnande droger (exempelvis alkohol, GHB, lösningsmedel och gaser (sniffning/boffning), lugnande läkemedel som inte är opioider)
  • Dissociativa droger (exempelvis lustgas, ketamin)

(2)

Under 2000-talet har ett stort antal nya syntetiska substanser tillkommit. De kallas nya psykoaktiva substanser (NPS:er). De efterliknar ofta redan etablerade droger men har en liten förändrad kemisk struktur. Efter ett tag klassas sådana substanser antingen som narkotika eller som hälsofarlig vara (3). De kan ingå i alla olika kategorier (2).

Senast uppdaterad

22 februari 2024

Tyck till

Hjälpte denna sidan dig?

Läs andra frågor och svar

Ställ en anonym fråga till oss

Om du inte hittar svar på din fråga kan du ställa den här.

Varför frågar vi efter detta?

Varför frågar vi efter detta?

Jag definierar mig som

Varför frågar vi efter detta?

Berättelser

Välj ämne

Visar 6 av 37 berättelser

Berättelse

När spelandet gått för långt

Spel om pengar

Berättelse

”Min pappa hade två sidor”

Alkohol, Problem i familjen

Berättelse

Råd om lustgas

Lustgas

Berättelse

Forskning om vape

Tobak och nikotin

Berättelse

Alkohol och problem

Alkohol

Berättelse

Forskning om cannabis

Cannabis