Hur mycket tar kroppen stryk av kokain?

Publicerad 25 mars 2014 (uppdaterad 11 augusti 2020)

Kokain tillhör gruppen centralstimulerande medel och kan ge upphov till känslor av ökad livlighet och energi, minskad trötthet samt en känsla av välbefinnande. Dessa känslor ersätts dock efter några dagars eller veckors missbruk av utbrändhet och abstinens. Drogen resulterar ofta i ett starkt, tvångsmässigt, psykiskt behov.

Kroppsligt ger drogen ett kraftigt höjt blodtryck, vilket kan orsaka hjärtproblem och stroke, speciellt efter upprepat bruk. Kokainanvändande kan även resultera i andningssvårigheter och kramper.

Även om kokain till en början kan resultera i ökat intresse för sex, minskar senare sexintresset. Dessutom resulterar kokainanvändande i bristande riskbedömningar vilket bland annat kan resultera i ökad risk för sådant som våldsamhet, olyckor och oskyddat sex. Hos män kan kokainmissbruk resultera i impotens. Hos kvinnor kan kokain resultera i kramper i livmodern och blödningar. Vid graviditet ökar risken för missfall och fosterskador. Andra långtidseffekter är t.ex. aptit- och viktförlust då kokain minskar hungerkänslor vilket riskerar leda till utvecklande av olika sjukdomar orsakade av vitaminbrist och undernäring. Missbruk av kokain kan även resultera i matsmältningsproblem och diarré. Inte sällan påverkas balans och kroppsrörelser.

Efter en längre tids användande av kokain ersätts ruset gradvis av rastlöshet, extrem retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer och vanföreställningar. Vanföreställningar kan exempelvis handla om upplevelser av hur insekter kryper under huden. Detta tillstånd kallas kokainpsykos.

Karaktäristiska tecken efter lång tids nasalt intag av kokain är svullnad i halsen, rinnande näsa och eksem runt näsborrarna. I värsta fall vittrar nässkiljeväggen sönder mellan näsborrarna. Den som regelbundet injicerar kokain ökar både risken för överdosering och för infektioner orsakade av dålig injiceringsteknik och orena tillbehör.

Du kan läsa mer om kokain här.

Källa:
Beroendemedicin, J. Franck/ I. Nylander, 2015

Fler vanliga frågor

Faktablad