Hur påverkas kroppen av sniffning?

Publicerad 24 mars 2014 (uppdaterad 28 mars 2018)

Att sniffa innebär att andas in olika former av lösningsmedelsångor, vanligen lim. Att "boffa" är att inandas olika typer av gaser så som exempelvis drivgaser i olika sprayer. När ångorna når lungorna tas de snabbt upp i blodet där de stjäl plats från syre vilket leder till syrebrist i hjärnan. Syrebristen framkallar en ruskänsla som vanligen kommer redan efter ett par inandningar, 20-30 sekunder. Kroppen reagerar till försvar mot syrebristen med påslag av bland annat adrenalin.

Den första upprymdheten brukar följas av sömnighet, huvudvärk och illamående. Man kan bli snurrig i huvudet, se dåligt och höra i syne, känna sig förföljd och allmänt ängslig. Man kan även förlora balansen och muskelkontrollen tillfälligt. Reflexerna försämras vilket kan leda till olyckor. Stora doser vid ett enskilt tillfälle kan resultera i en mer omfattande syrebrist som i värsta fall kan leda till döden via försvagning av hjärtmuskeln och rytmrubbningar. ”Sudden sniffing death” kan inträffa under eller strax efter ett sniffningsrus, ofta i samband med kroppslig ansträngning eller stark psykisk stress.

Det är klarlagt att personer som under lång tid i sitt yrke utsatts för lösningsmedel fått permanenta hjärnskador. Hjärnskadorna kan ge upphov till psykisk avtrubbning, lättretlighet och motoriska störningar. Långvarigt sniffande skadar även levern och njurarna.

Källor:
1177Vårdguiden
Giftinformationscentralen
EMCDDA
FASS

Fler vanliga frågor

Faktablad