FAKTA

Tobak

Tobak består av torkade blad från tobaksplantan. Det innehåller ämnet nikotin, ett centralstimulerande medel som är giftigt och kraftigt beroendeframkallande. Tobakskonsumtionen minskar stadigt i Sverige men orsakar fortfarande stora hälsoproblem hos befolkningen. Samhällskostnaderna som tobaksanvändningen orsakar är stora. Det finns en särskild lag på området: lag om tobak och liknande produkter. Tobak har använts av människor under flera tusen år, framför allt i Centralamerika. På 1500-talet kom tobaken till Europa och sedan till Sverige.

NIKOTIN

Nikotin är ett gift och fungerar som ett naturligt skydd mot skadeinsekter för tobaksplantan. Många som använder nikotin första gången upplever obehag och illamående. De som är vana användare upplever däremot det motsatta.

Nikotin kan tas upp i kroppen på flera olika sätt, men rökning och snusning är de vanligaste i Sverige. Vid tobaksrökning når nikotinet hjärnan inom 10–20 sekunder. Koncentrationen av nikotin i lungor, blod och hjärna är som högst fram till ungefär tio minuter efter rökningen. Efter ungefär 20 minuter är koncentrationen halverad.

Vid snusning tar det längre tid för nikotinet att nå hjärnan. Snusare har dock ofta höga doser nikotin i blodet under längre tid än vad rökare har.

Många av de som börjar röka eller snusa blir beroende. I frågeundersökningar brukar den övervägande delen av tobaksanvändarna uppge att de vill sluta använda tobak.

Rökning och vård

Uppskattningsvis dör varannan vanerökare i förtid. Vanerökning förkortar livet med i genomsnitt tio år. Ungefär 12 000 personer om året dog på grund av rökning mellan år 2010–2012 enligt Socialstyrelsen. Under samma tid vårdades ungefär 100 000 personer per år på sjukhus för sjukdomar som berodde på rökning. Lungcancer, KOL, stroke och hjärtinfarkt står för en stor del av dödsfallen.

SÅ PÅVERKAS KROPPEN

Nikotinanvändning leder till ökad puls, högre blodtryck och ökad ämnesomsättning. Konditionen försämras så småningom på grund av skador som uppstår på lungorna.

Nikotin påverkar hjärnan. Man känner välbehag och får tillfälligt en högre koncentrationsförmåga. När nikotinet når hjärnan aktiveras speciella nikotinreceptorer och signalsubstansen dopamin utsöndras i hjärnan. Dopaminsystemet finns egentligen till för att motivera oss och ge belöning när vi gör saker som är bra för oss; äter, dricker eller har sex.

Sjukdomar

Ju längre tid en person röker, desto högre är risken att få sjukdomar som kan leda till döden.

Här är några exempel på sjukdomar som kan orsakas av rökning:

  • Cancer i lungor, mun, luftstrupe, matstrupe, urinvägar, lever och benmärg
  • KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
  • Multipel skleros
  • Giftstruma
  • Kärlkramp
  • Psoriasis

Rökning drabbar inte bara den som röker. Även passiv rökning kan orsaka många sjukdomar. Till exempel ökar det risken för både lungcancer och hjärtinfarkt. Varje år dör ungefär 890 000 personer över hela världen på grund av passiv rökning.

Snus

Snus påverkar bland annat munnens slemhinnor negativt och ger frätskador på tandköttet. Det finns vetenskapligt stöd för kopplingen mellan snus och cancer i munhålan, matstrupen och bukspottkörtel. Snusare har även en ökad risk att dö i hjärtinfarkt eller stroke.

VATTENPIPA

Precis som vanlig cigarettrök så innehåller rök från vattenpipor en stor mängd giftiga ämnen. Röken från vattenpipor är beroendeframkallande och kan orsaka cancer, KOL och andra lungsjukdomar.

Den tobak som används i vattenpipa är smaksatt och söt. Därför är det många som uppfattar den som mindre skadlig, vilket inte stämmer. Tobaken som används är oftast melasstobak. Den är smaksatt med olika fruktaromer eller andra smakämnen som exempelvis kanel, salmiak eller ingefära.

Vattnet i pipan filtrerar endast bort cirka 5 procent av gifterna i röken. Samtidigt förbränns en större mängd tobak i en vattenpipa. Den röks oftast under en lång tid. Om man röker vattenpipa i 45 minuter andas man in ungefär lika mycket rök som ett helt paket cigaretter.

E-CIGARETT

E-cigarett, elektronisk cigarett, kallas ibland även EC, el-cigarett eller vaper. Att använda EC kallas ofta att vapa (uttalas vejpa). E-cigaretten hettar upp en särskild rökvätska så en aerosol (ånga) bildas.

E-cigaretterna lanseras ofta som ett sundare alternativ för tobaksrökare. Rökvätskan innehåller olika ämnen, med eller utan smaktillsatser. De finns med eller utan nikotin.

Vilka negativa hälsoeffekter det finns med e-cigarettanvändning är ännu inte helt klarlagt. Det är fortfarande okänt om och hur mycket e-cigaretter är cancerframkallande. Det varnas dock återkommande för uppmätta halter av cancerogena ämnen, till exempel så som nitrosaminer, formaldehyd, acrolein, arsenik, dietylenglykol, krom och bly.

Undersökningen skolelevers drogvanor ställer varje år frågor till elever i årskurs 9 och andra året på gymnasiet. Sedan 2014 har man haft med frågor om e-cigaretter. Det har sedan 2014 det skett en ökning av andelen skolelever som någon gång provat e-cigaretter. De som använder e-cigaretter regelbundet har däremot varit ungefär lika stor andel under åren 2014-2020.

KÄLLOR

”Beroendemedicin” av Johan Franck och Ingrid Nylander m.fl. (2015) studentlitteratur
Skolelevers drogvanor
CAN tobaksfakta
Socialstyrelsen
Tobaksfakta
1177Vårdguiden

Sidan uppdaterad 30 juni, 2021

Läs mer