FAKTA

Nätdroger

Begreppet nätdroger är otydligt. Till viss del menas droger som går att beställa över internet. Det är svårt att sammanfatta vad det är för typ av droger. De är ofta framställda på kemisk väg (syntetiska droger) med centralstimulerande verkan eller med en effekt som påminner om cannabisrus.

Något som är typiskt för nätdroger är att tillverkare hela tiden utvecklar sina produkter för att undvika narkotikaklassificering. Den ständiga förändringen av nätdrogerna skapar problem vid till exempel utredning och bedömning av vård- och behandlingsinsatser.

I Sverige klassas olika preparat som narkotika utifrån sin kemiska sammansättning. Om ett preparat förändras och får ett nytt namn är det inte per automatik narkotikaklassat. Detta trots att det kan ge samma effekt och skada som ett preparat som är narkotikaklassat. Drogers farlighet kan alltså inte bedömas utifrån om de är narkotikaklassade eller inte.

Här är en lista som försöker täcka in vad som kan avses med nätdroger:

  • RC-droger ("Research Chemicals") eller designerdroger.
  • Nya psykoaktiva substanser (NPS) är ett ord som används allt mer både i Sverige och internationellt för att beskriva vad det är man menar: nya substanser som påverkar oss, men som inte hunnit bli utredda och klassificerade.
  • Preparat som på olika sätt förknippas med internet (försäljning, marknadsföring, med mera).
  • Preparat som till en början marknadsförs och säljs som lagliga preparat ("legal highs") även om de senare blir olagliga.
  • Exempel på nätdroger är olika rökmixar som Spice, syntetiska cannabinoider och katinon-derivat (MDPV, mefedron) m.m.

SPICE

Spice är ett namn för olika substanser som liknar cannabis, så kallade syntetiska cannabinoder som röks. Det består av torkade örter eller torkade växtdelar, där man med hjälp av lösningsmedel har tillsatt syntetiska cannabinoider.

Spice kan innehålla många olika typer av substanser och säljas under många olika namn. Spice ger effekter som liknar de man får av cannabis. Ruset är oftast kraftigare, och kan ha centralstimulerande effekter.

Eftersom olika lösningsmedel används för att framställa spice får man också andra effekter, som:

  • Minskad muskelkontroll
  • Ökad reaktionstid
  • Sämre reflexer

 

På längre sikt kan man få följande symptom:

  • Rinnande näsa
  • Hosta
  • Irriterad hals
  • Extrem trötthet
  • Huvudvärk
  • Ångest
  • Nedstämdhet

SÅ PÅVERKAS KROPPEN

Syntetiska cannabinoider påverkar samma receptorer i hjärnan och immunförsvaret som cannabis gör. Det är därför rusen ger liknande effekter, till exempel:

  • Illamående
  • Trötthet
  • Stora pupiller
  • Minnesstörning
  • Förhöjd puls
  • Förhöjt blodtryck
  • Avslappnad känsla
  • Torr i munnen
  • Hungerkänslor
  • Panikkänslor
  • Ökad ångest
  • Iillamående
  • Rastlöshet

 

Man riskerar också att få njursvikt, hjärtinfarkt och problem med levern.

Tecken på överdos kan vara:

  • Stora pupiller
  • Hyperaktivitet
  • Upprymdhet
  • Rastlöshet
  • Bröstsmärtor
  • Hallucinationer
  • Kramper

 

En överdos innebär en ökad risk för psykos, illamående, kräkningar, kramper och njursvikt. I extrema fall kan man drabbas av epileptiska anfall.

MDPV

MDPV är en drog som narkotikaklassades 2010. MDPV är ett vitt eller gulaktigt pulver som kan ätas, snusas, rökas eller injiceras. Ruset varar ca 3–6 timmar.

SÅ PÅVERKAS KROPPEN

Effekterna av MDPV liknar effekterna av amfetamin och ecstasy, bland annat:

  • Hjärtklappning
  • Förhöjt blodtryck
  • Sömnlöshet
  • Ångest

 

MDPV är en relativt ny drog som används i mycket begränsad utsträckning. Därför finns det inte så mycket forskning om skador och effekter på lång sikt. De skador man känner till har rapporterats av sjukvården. Det handlar då om patienter som har behövt vård på intensivvårdsavdelning på grund av förgiftning eller överdos.

Förutom att MDPV är väldigt skadligt för kroppen så är det också svårdoserat. Det ökar risken för förgiftningar och överdoser.

Symptom vid MDPV-förgiftning är:

  • Förvirring
  • Ångest
  • Bröstsmärtor
  • Oro
  • Svettningar
  • Muskelvärk

KÄLLOR

CAN
Internetmedicin, fakta om spice, Kai Knudsen 2014
Beroendemedicin, Johan Franck & Ingrid Nylander (2015)

 

Sidan uppdaterad 30 juni, 2021

Läs mer