FAKTA

Missbruk i familjen

Många barn växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Det här kan påverka barnen negativt på olika sätt. Många av de här barnen kommer att klara sig bra. Barn som växer upp i familjer med missbruk men som får stöd av en vuxen i sin närhet har större förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna.

Det finns många olika skattningar på hur många barn som växer upp i familjer där riskbruk eller missbruk förekommer. De procentsatser man kommer fram till varierar men med en sak gemensamt – barnen är många.

Om du har en förälder som missbrukar alkohol, narkotika eller läkemedel så tänk på följande:

Om problem

I familjer med missbruk känner man ofta inte tillit till varandra och vissa är heller inte så bra på att uttrycka sina känslor på ett sunt sätt. Kommunikation mellan familjemedlemmarna kan vara dålig och många barn upplever otrygghet. Många av de barn som vuxit upp eller växer upp med en missbrukare utvecklar liknande mönster som sina föräldrar. Detta kan innebära att de har svårt att be om hjälp, svårt att fullfölja saker från början till slut, har svårt med nära relationer, är bra på att ljuga, har en osäker självbild, kan ha svårt att säga nej och att lita på andra.

Om risker

Att vara barn till missbrukare innebär en ökad risk för såväl egna missbruksproblem som ångestproblem och andra psykologiska problem. Det finns inga enkla förklaringar till den ökade risken men forskning visar att det både har med uppväxtmiljön och ärftliga faktorer att göra. De ärftliga faktorerna innebär framförallt två saker; en hög tolerans och en stark euforisk ruskänsla, dvs man gillar att dricka och man kan dricka mycket mer än andra. Om det förutom missbruk också finns kriminalitet, psykisk sjukdom, spel om pengar eller andra problem så ökar risken för barnen ska fara illa och själva utveckla problem.

Dock ska man komma ihåg att det är långt ifrån alla barn och ungdomar i familjer med missbruk som utvecklar egna missbruksproblem eller beteendeproblem. Många klarar sig bra trots alla påfrestningar.

Om möjligheter

Att leva i en familj med missbruk innebär såklart påfrestningar i vardagen och risker för framtida egna problem men det är också en erfarenhet som, med rätt kunskap, kan vara en resurs. Att vara medveten om sin bakgrund och hur det kan påverka ens val är viktigt för att bryta mönster och göra medvetna hälsosamma val.

Att växa upp

Barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik kan påverkas genom en ökad risk för oro, depression och ångest och löper också en högre risk att utveckla utåtagerande beteende. Men vi vet också att barn som får stöd av en vuxen i sin närhet har större förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna. Hur och var man får råd och stöd kan du läsa om under rubriken Få hjälp.

Om vuxna

Missbruksproblem finns i alla samhällsklasser och oftast kan man inte se vem som har problem. På dessa sidor pratar vi om missbruk i familjen och menar när någon vuxen i ens närhet missbrukar alkohol, narkotika eller läkemedel. Ibland är det en kombination av detta och ibland kan den vuxne också ha en psykisk sjukdom, vara spelberoende eller vara våldsam. Barn och ungdomar som lever i familjer där vuxna har dessa problem upplever ibland samma oro, har liknande problem och utsätts för liknande risker. På Drugsmart försöker vi specialisera oss på alkohol och andra droger och hur de påverkar familjen och vi hänvisar till andra ställen där de är experter på andra frågor.

Statistik

I USA (2000) har man skattat att 29 procent av alla barn under 18 år växer upp i en familj där det förekommer missbruk eller beroende och i en undersökning i 16 europeiska länder (1998) var skattningen 7-12 procent av alla barn under 15 år. I Sverige (2008) har man gjort en skattning att 20 procent av alla barn växer upp i en familj där minst en av föräldrarna är riskkonsumenter (se definitionen ovan). 2013 publicerades resultat från analyser av registerdata om barn födda 1987-1989. Där konstaterar man att 2,5 procent har haft minst en förälder inneliggande på sjukhus för alkohol, 1,5 procent för narkotika och 5,7 procent för psykisk sjukdom under deras barndom. I en annan svensk studie som också publicerades 2013 har man gjort en webbundersökning bland 1000 16–19-åringar. Studien visar att 20 procent av respondenterna hade föräldrar med problematisk alkoholkonsumtion, 44 procent uppgav att någon i deras närhet dricker för mycket och 10 procent uppgav att andras alkoholkonsumtion har påverkat dem negativt. I en kartläggning som presenterades 2014 uppskattas att 4-5 procent av barnen i Sverige bor i en familj där någon av föräldrarna har fått vård för sin missbruks eller beroendeproblematik.

Riskkonsumtion

När man pratar om riskkonsumtion så handlar det både om hur mycket man dricker totalt (antal liter) och hur man dricker. Det varierar också mellan undersökningar vilka mått man använder. I CANs Monitor-mätningar ställs frågan hur ofta man vid ett och samma tillfälle druckit alkohol motsvarande minst en flaska vin (75 cl) eller 5 snapsglas sprit (25 cl) eller 4 burkar starköl/starkcider eller 6 burkar folköl. Att dricka så mycket vid ett och samma tillfälle definieras som intensivkonsumtion. Att vara riskkonsument innebär att man dricker en genomsnittlig mängd alkohol som motsvarar minst 14 standardglas i veckan om man är man och minst 9 om man är kvinna och/eller att man intensiv konsumerar, enligt definitionen ovan, minst en gång i månaden. Ett standardglas motsvarar ungefär ett glas vin eller en liten starköl. Alla mått gäller vuxna, för unga används samma definitioner men andra mått.

Missbruk och beroende

Det finns olika skalor och metoder för att ställa en alkoholdiagnos. Ett exempel är DSM IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) som används för att definiera både missbruk och beroende. Om minst tre av påståendena nedan uppfylls inom en 12-månadersperiod ställs diagnosen alkoholberoende:

  • Ökad tolerans – behov av påtagligt ökad mängd på grund av påtagligt minskad effekt.
  • Abstinens – karakteristiska abstinenssymptom eller återställare.
  • Använder till exempel alkohol i större mängd eller under längre tid än vad som avsågs.
  • Varaktig önskan eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera bruket.
  • Mycket tid ägnas åt att få tag på till exempel alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten.
  • Viktiga aktiviteter, på jobbet och fritiden, sociala aktiviteter etc., överges eller minskas på grund av bruket.
  • Bruket av exempelvis alkohol fortsätter trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär förvärras.

Källor

"Estimates of US children exposed to alcohol abuse and dependence in the family" av Grant BF, Am J Public Health 2000, 90(1):112-115
"Alcohol problems in the family. A report to the European Union" av McNeill A, London, U.K.: Eurocare (European Alcohol Policy Alliance) and COFACE (Confederation of Family Organisations in the EU); 1998.
"Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem – Omfattning och analys" av Ljungdahl S, Östersund, Sverige: Statens folkhälsoinstitut; 2008.
"Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?" av Hjern A
Rapport 1 från projektet ”Barn som anhöriga” – en kartläggning; CHESS vid Stockholms universitet; 2013
"Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel" av Elgán, T.H. and Leifman, H  (2013) Scandinavian Journal of Public Health
”Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn – en genomgång av SKLs kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn” av Leifman H, Raninen J och Sundelin M (2014) CAN
"Beroendemedicin" av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2011) Studentlitteratur

Läs mer