FAKTA

Missbruk i familjen

Det finns många barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket alkohol eller använder andra droger. Många av barnen kommer att klara sig bra men vuxnas droganvändning är en faktor som kan påverka barnens hälsa och utveckling negativt. De barn som får stöd och hjälp har bättre förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna. Den som är orolig för en vuxens droganvändande behöver alltså fundera över om det finns barn som kan behöva stöd i den vuxnes närhet. I texten använder vi ordet "drog" och menar då främst alkohol och narkotika även om andra typer av droger också kan ställa till problem i familjer.

Det finns många olika skattningar om hur många barn det är som växer upp i familjer där de påverkas negativt på grund av att vuxna använder alkohol eller andra droger. De procentsatser man kommer fram till varierar beroende på metod men de har en sak gemensamt – barnen beräknas vara många. Trots detta är det vanligt att barnen känner sig ensamma med sina problem. Helena växte upp med föräldrar som drack för mycket alkohol och berättar om sina erfarenheter och insikter i texterna nedan:

Om problem

Droganvändande bär nästan alltid med sig problem, stora eller små. Så fort en människa påverkar sina sinnen med en drog så minskar personens möjligheter till samarbete med andra människor. Svek, skuld och skam är vanligt i familjer där det ofta förekommer droganvändning. Detta kan leda till att barn får problem med tillit, att uttrycka sina känslor och kommunicera behov.

Barn som inte kan prata med sin familj, som upplever otrygghet och osäkerhet riskerar att må dåligt psykiskt och fysiskt vilket kan ha negativ påverkan på sådant som sömn, matvanor och skolgång. Om man inte uppmärksammar problemen kan vissa barn utveckla beteenden som exempelvis kan innebära att ha svårt att be om hjälp, få svårt med nära relationer och svårt att hålla sig till sanningen när någon frågar hur man mår. Detta kan leda till att man växer upp med en låg självkänsla, kan få svårt att säga nej till andra och sätter andras intressen före sina egna.

Om man känner igen detta hos sig själv eller någon annan så ska man veta att det finns bra hjälp att få både ensam och tillsammans med andra i grupp. Hjälp som gör att man kan utvecklas och våga lita på sig själv och andra människor igen. Om hjälp kan man läsa mer om här.

Om ärftlighet

Drogberoende kan till viss del vara ärftligt, alltså att generna har viss betydelse för utvecklande av drogberoende. Vi sidan av ärftlighet är uppväxtmiljön minst lika viktig i utvecklande av beroendeproblematik.

Genetisk känslighet för exempelvis alkoholberoende handlar framförallt om två saker; att personen har hög tolerans mot alkoholens effekter och en starkare upplevelse av ruset, dvs personen behöver dricka mer än andra innan berusning inträder och att berusningen ger en kraftig tillfredsställelse och njutning. Detta riskerar leda till att personen är mer intresserad av att dricka alkohol än andra och att personen dricker större mängd alkohol per tillfälle. Hur mycket och hur ofta en dricker är två viktiga faktorer i utvecklandet av beroendetillstånd.

Kom nu ihåg att det är långt ifrån alla barn och ungdomar i familjer med problematiskt droganvändande som utvecklar egna problem. Många klarar sig bra trots alla påfrestningar. Kanske för att någon uppmärksammar att de behöver stöd och hjälp. Kanske för att de, mer än någon annan, vet varför man inte vill riskera att utveckla ett drogberoende.

Om vuxna

Droger kan förekomma inom alla grupper och samhällsklasser och oftast kan man inte se på ytan att någon har problem. Det finns även många andra typer av svårigheter som påverkar familjer negativt. Ibland händer det att vuxna lever med psykisk sjukdom, är beroende av spel, hotar eller är våldsamma mot sina barn. Barn och ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har denna typ av problem upplever ibland liknande oro och har i stort sett liknande problem som de med föräldrar som använder droger.

I en rapport "ungas frågor om alkohol och droger" framkom att frågor om våld i hemmet var den fråga de tillfrågade ungdomarna tyckte var känsligast att prata om, tätt följd av frågor om missbruk i familjen. Vuxna kan alltså leva med en massa olika typer av problem som de kan behöva stöd och hjälp med.

Det aldrig är barnens fel att deras föräldrar har dessa problem. Det är tyvärr en ganska vanlig känsla hos barn som växer upp i familjer med exempelvis drogproblem. Att de skulle kunna vara annorlunda på ett vis så deras föräldrar inte skulle behöva använda drogen eller liknande. Vi på Drugsmart försöker specialisera oss på just alkohol och andra droger och hur de påverkar familjen, vi hänvisar ofta till andra organisationer och myndigheter när vi får frågor om andra typer av problem. Vill du ställa en anonym fråga till oss kan du klicka här.

Hur många barn påverkas

En rapport från CAN visar att drygt 20 procent av alla barn i Sverige (upp till 430 000 barn) någon gång under uppväxten haft minst en förälder med alkoholproblem. Det är vart femte barn. 15 procent av alla barn i Sverige, (ca 320 000) har påverkats negativt i någon utsträckning av sina föräldrars alkoholproblem. 10 procent (ca 215 000) av alla barn i Sverige uppger att de påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder har alkoholproblem. Rapporten visar även att det är mycket viktigt att hitta bättre metoder för att mäta denna viktiga fråga.

I rapporten skolelevers drogvanor från 2017 skrevs ett specialkapitel som kartlade elever som växer upp med föräldrar som dricker för mycket alkohol. Eleverna i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 som växer upp under sådana hemförhållanden inte bara använder alkohol i större utsträckning än jämnåriga elever, de använder också olika typer av narkotiska preparat och cigaretter i större utsträckning. Detta tyder på att vuxnas användande av alkohol och andra droger kan ha en stark inverkan på barns uppväxtförhållanden. Alla barn har rätt till trygga och goda uppväxtförhållanden.

När forskare försöker uppskatta hur många föräldrar som dricker för mycket alkohol kan man anta att det finns ett stort mörkertal som missas. För att göra så bra uppskattningar som möjligt kan de exempelvis samla in uppgifter från olika social- och sjukvårdsregister och sedan ställa dem emot uppgifter från olika enkätundersökningar kring droganvändande.

2013 släpptes en rapport som konstaterar att 2,5 procent av barnen i Sverige har haft minst en förälder inneliggande på sjukhus på grund av alkoholmissbruk, 1,5 procent för narkotikamissbruk och 5,7 procent för psykisk sjukdom under deras barndom.

I en annan svensk studie från 2013 har man gjort en webbundersökning bland 1000 16–19:åringar. Studien visar att 20 procent av de svarande hade föräldrar med problematisk alkoholkonsumtion, 44 procent uppgav att någon i deras närhet dricker för mycket och 10 procent uppgav att andras alkoholkonsumtion har påverkat dem negativt.

I en kartläggning som presenterades 2014 uppskattas att 4-5 procent av barnen i Sverige bor i en familj där någon av föräldrarna har fått vård för sin missbruks- eller beroendeproblematik.

Riskkonsumtion av alkohol

När man pratar om riskkonsumtion så handlar det både om hur mycket en dricker och hur ofta en dricker. Riskkonsumtion handlar här om risken att utveckla ett beroende av alkohol eller få allvarliga medicinska skador av sitt drickande. En får inte glömma att det inte finns något riskfritt drickande.

Det varierar lite mellan undersökningar vilka mått som används för riskkonsumtion. Som exempel från en av CAN:s mätningar ställs frågan hur ofta personen vid ett och samma tillfälle druckit alkohol som motsvarar minst en flaska vin eller 4 burkar starköl. Om någon dricker så mycket vid ett och samma tillfälle räknas det som "intensivkonsumtion".

För jämförelser kring alkoholkonsumtion används ofta begreppet "standardglas". Ett standardglas motsvarar 12 g ren alkohol, ungefär lika mycket som finns i ett glas vin, en liten burk starköl eller 4 centiliter 40 % sprit. Att vara riskkonsument innebär generellt att en dricker fler än 14 stycken 33 cl burkar starköl i veckan som man och minst 9 stycken som kvinna eller att en intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden. Viktigt att komma ihåg är också att dessa mått och jämförelser gäller för vuxna - inte barn och ungdomars konsumtion.

Källor:

CAN Rapport 185 "Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem?"

"Skolelevers drogvanor 2017" CAN

"Beroendemedicin" av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2015) Studentlitteratur
”Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn – en genomgång av SKLs kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn” av Leifman H, Raninen J och Sundelin M (2014) CAN
"Estimates of US children exposed to alcohol abuse and dependence in the family" av Grant BF, Am J Public Health 2000, 90(1):112-115
"Alcohol problems in the family. A report to the European Union" av McNeill A, London, U.K.: Eurocare (European Alcohol Policy Alliance) and COFACE (Confederation of Family Organisations in the EU); 1998.
"Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem – Omfattning och analys" av Ljungdahl S, Östersund, Sverige: Folkhälsomyndigheten; 2008.
"Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?" av Anders Hjern och Helio Manhica vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet
Rapport 1 från projektet ”Barn som anhöriga” – en kartläggning; CHESS vid Stockholms universitet; 2013
"Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel" av Elgán, T.H. and Leifman, H  (2013) Scandinavian Journal of Public Health

Sidan uppdaterad 2018-04-16 kl 14:20

Läs mer