FAKTA

Problem i familjen

Många barn växer upp i familjer där det finns problem med alkohol eller andra droger. Det märks inte alltid utåt och barn kan reagera väldigt olika på situationen hemma. Alla har rätt till en trygg uppväxt och det finns olika stöd att få.

I texten använder vi ordet "drog". Med det menar vi framför allt alkohol och narkotika. Men även andra droger kan ställa till problem i familjer. Med barn menar vi personer upp till 18 år, men att ha en förälder som använder droger är så klart jobbigt även om man är över 18 år.
Siffrorna inom parentes anger var informationen kommer ifrån. Siffrorna refererar till källorna som finns i slutet av denna text.

Om problem

Droger finns inom alla grupper och samhällsklasser (1). Det märks inte alltid utåt att någon har problem med droger. Ibland kan det vara så att man har andra problem samtidigt, till exempel:

  • Psykisk sjukdom
  • Spelberoende
  • Hotar och/eller är våldsamma mot sina barn eller andra vuxna i barns närhet

Våld och konflikter är vanligare i familjer där det finns problem med droger (1, 2).

När någon är påverkad är det svårare för den att samarbeta med andra. Det kan kännas som att familjelivet inte har några rutiner eller planering. Föräldern kan bli sämre på att ta hand om sitt barn.

Andra problem som kan uppstå är att föräldern blir:

  • Mindre känslomässigt tillgänglig
  • Mindre lyhörd
  • Utåtagerande
  • Mer inkonsekvent och impulsiv
  • Lättretlig
  • Nedstämd
  • Tillbakadragen och mindre närvarande
    (1)

Anhöriga

Personer i omgivningen påverkas ofta av en persons droganvändande.

Vuxna anhöriga

Det kan hända att anhöriga:

  • Blir så känslomässigt upptagna av problemen att barns behov glöms bort.
  • Avstår saker för egen del för att finnas där för personen om något händer hen
  • Anpassar sig på andra sätt för att klara av att leva tillsammans med personen
    (3)

I dessa lägen behövs hjälp och stöd för att den anhöriga ska kunna ha ett friare liv. Socialtjänsten och regionen ansvarar för vård och stöd i beroendefrågor.

Barn som anhöriga

I familjer där droger används ofta är det vanligt med svek, skuld och skam. Det kan göra att barn får problem med att lita på andra och att uttrycka hur de mår (3).  Barn som inte kan prata med sin familj och som upplever otrygghet och osäkerhet riskerar att må dåligt psykiskt och fysiskt. Det kan påverka sömn, matvanor och skolgång (1).

Barn kan reagera olika på situationen hemma. En del blir inåtvända och en del blir utåtagerande.

Några exempel på hur man kan reagera är:

  • Tillbakadragenhet
  • Passivitet
  • Osäkerhet och/eller ängslighet
  • Aggressivitet
  • Att ha svårt att be om hjälp
  • Att sätta andras intressen och behov före sina egna
  • Ha svårt att hålla sig till sanningen när någon frågar hur man mår

Man kan få problem med sin personliga utveckling och självkänsla. Det kan också påverka ens sociala relationer (1).

Barn och ungdomar i familjer med till exempel psykisk ohälsa, spelproblem eller våld har ofta liknande problem (4).

Det är aldrig barns fel

Barn som växer upp i familjer med drogproblem har ofta skuldkänslor. Många tänker att de kan påverka den vuxnas beteende. Barn är aldrig ansvariga för den vuxnes droganvändande. Däremot kan de behöva råd och stöd i att hantera sin situation. Det finns bra hjälp att få.  Läs mer i Drugsmart-texten Hjälp och stöd.

Hur många barn påverkas?

Ungefär 15 procent av alla barn i Sverige (ca 320 000) har påverkats negativt av sina föräldrars alkoholproblem. 10 procent (ca 215 000) av alla barn i Sverige har påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder har alkoholproblem. Det är svårt att räkna med alla när man mäter och därför finns det en risk för ett stort mörkertal (5).

Om ärftlighet

Drogberoende kan till viss del vara ärftligt. Ärftlighet har två delar: gener och miljö. Både generna och uppväxtmiljön kan ha betydelse för utvecklande av drogberoende.

Gener

Genetisk känslighet för exempelvis alkoholberoende handlar framför allt om två saker:

  • Att personen har hög tolerans mot alkoholens effekter. Hen behöver dricka mer än andra innan hen blir berusad.
  • Att personen har en starkare upplevelse av ruset. Berusningen ger en kraftig tillfredsställelse och njutning.

Det här riskerar att leda till att man är mer intresserad av att dricka alkohol. Det kan också leda till att personen dricker större mängd alkohol än andra. Hur mycket och hur ofta en person dricker  i utvecklandet av beroendetillstånd.

Miljö

Ungdomar som växer upp med vuxna som dricker för mycket alkohol:

  • Använder alkohol i större utsträckning än jämnåriga elever
  • Använder cigaretter och olika typer av narkotika i större utsträckning
    (6)

Den som har en förälder som har alkoholproblem har större risk än andra för att utveckla eget beroende eller problem. Men det är viktigt att komma ihåg att det inte gäller alla. Många klarar sig bra, trots alla påfrestningar. Med stöd och hjälp från omgivningen minskar risken för att utveckla egna problem (3).

Alla barn har rätt att må bra

Det finns olika stöd att få för barn och unga som lever i familjer med drogproblem. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt. Hitta vad som finns där du bor här.

Ta del av berättelser om problem med alkohol och andra droger i familjen.

Källor

  1. Barn som anhöriga – Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider, Socialstyrelsen, 2013
  2. Stärkt stöd till barn som anhöriga, Socialstyrelsen, 2020
  3. Föräldraskap och missbruk, Socialstyrelsen, 2012
  4. Spelprevention.se
  5. CAN rapport 185, Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? – Resultat från en systematisk litteraturöversikt, 2019
  6. CAN rapport 170, Skolelevers drogvanor 2017

Sidan uppdaterades 4 oktober 2021

Läs mer