FAKTA

Missbruk i familjen

Det finns många barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket alkohol eller använder andra droger. Den här texten handlar om familjer där någon påverkas negativt av droganvändning, att det ställer till problem. Många av barnen kommer att klara sig bra. barn som växer upp i familjer där någon dricker för mycket eller använder droger men som får stöd och hjälp har förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna. Därför är det viktigt att på olika sätt hantera frågor om droganvändande när det uppstår oro för ett barn. I texten använder vi ordet "drog" och menar då främst alkohol och narkotika även om andra typer av droger också kan ställa till problem i familjer.

Det finns många olika skattningar om hur många barn det är som växer upp i familjer och påverkas negativt på grund av vuxnas droganvändande. De procentsatser man kommer fram till varierar beroende på metod men de har en sak gemensamt – barnen beräknas vara många.

Helena växte upp med föräldrar som drack för mycket alkohol och berättar om sina erfarenheter och insikter i texterna nedan:

Om problem

Droganvändande bär nästan alltid med sig problem, stora eller små. Så fort en människa påverkar sina sinnen med en drog så minskar personens möjligheter till samarbete med andra människor. Svek, skuld och skam är vanligt i familjer där det ofta förekommer droganvändning. Detta kan leda till att barn får problem med tillit, att uttrycka sina känslor och kommunicera behov. Barn som inte kan prata med sin familj, som upplever otrygghet och osäkerhet riskerar att må dåligt psykiskt och fysiskt vilket kan ha negativ påverkan på sådant som sömn, matvanor och skolgång. Om man inte uppmärksammar problemen kan vissa barn utveckla beteenden som exempelvis kan innebära att ha svårt att be om hjälp, få svårt med nära relationer och svårt att hålla sig till sanningen när någon frågar hur man mår. Detta kan leda till att man växer upp med en låg självkänsla, kan få svårt att säga nej till andra och sätter andras intressen före sina egna. Om man känner igen detta hos sig själv eller någon annan så ska man veta att det finns bra hjälp att få både ensam och tillsammans med andra i grupp. Hjälp som gör att man kan utvecklas och våga lita på sig själv och andra människor igen. Om hjälp kan man läsa mer om här.

Om ärftlighet

Drogberoende kan till viss del vara ärftligt, alltså att generna har viss betydelse, vilket kan vara bra att veta om man har en mamma eller en pappa som är/har varit beroende av en drog. När man pratar om ärftlighet ska man inte glömma bort att även uppväxtmiljön är minst lika viktig när man pratar om utvecklande av beroendeproblematik. När man pratar om genetisk känslighet för exempelvis alkoholberoende så handlar det framförallt om två saker; hög tolerans mot alkohol och en starkare ruskänsla, dvs man kan dricka mycket mer än andra innan man känner sig påverkad och man får en högre njutning av att dricka alkohol. Detta riskerar att leda till att man är mer intresserad av att dricka alkohol än sina kompisar och att man dricker mer alkohol per gång. Hur mycket man dricker alkohol och hur ofta är två viktiga faktorer för att utveckla alkoholproblem.

Man ska nu komma ihåg att det är långt ifrån alla barn och ungdomar i familjer med problematiskt droganvändande som utvecklar egna problem. Många klarar sig bra trots alla påfrestningar. Kanske för att någon uppmärksammat att de behöver stöd och hjälp. Kanske för att de, mer än någon annan, vet varför man inte vill riskera att utveckla ett beroende.

Om vuxna

Droger kan förekomma inom alla grupper och samhällsklasser och oftast kan man inte se på ytan att någon har problem. Det finns även många andra typer av svårigheter som påverkar familjer negativt. Ibland händer det att vuxna lever med psykisk sjukdom, är beroende av spel, hotar eller är våldsamma mot sina barn. Barn och ungdomar som lever i familjer där föräldrarna har denna typ av problem upplever ibland liknande oro och har i stort sett liknande problem som de med föräldrar som använder droger. I den senaste rapporten "ungas frågor om alkohol och droger" framkom att frågor om våld i hemmet var den fråga de tillfrågade ungdomarna tyckte var känsligast att prata om tätt följd av frågor om missbruk i familjen. Vuxna kan alltså leva med en massa olika typer av problem som de kan behöva stöd och hjälp med. Kom ihåg att det aldrig är barnens fel att deras föräldrar har dessa problem. Det är tyvärr en ganska vanlig känsla hos barn som växer upp i familjer med exempelvis drogproblem. Att de skulle kunna vara annorlunda på ett vis så deras föräldrar inte skulle behöva använda drogen. Vi på Drugsmart försöker specialisera oss på just alkohol och andra droger och hur de påverkar familjen, vi hänvisar ofta till andra organisationer och myndigheter när vi får frågor om andra typer av problem. Vill du ställa en fråga till oss på Drugsmart kan du klicka här.

Hur många barn påverkas

Det är av olika skäl omöjligt att ge en heltäckande bild av hur många barnen är som påverkas negativt av föräldrars droganvändande. Alla uppskattningar som görs antas missa ett stort mörkertal. Det som ändå går att göra är att exempelvis samla uppgifter från olika social- och sjukvårdsregister och ställa emot uppgifter från olika enkätundersökningar kring droganvändande. I Sverige gjordes en skattning 2008 där man kom fram till att 20 procent av alla barn växer upp i en familj där minst en av föräldrarna dricker för mycket alkohol. 2013 släpptes en rapport som konstaterar att 2,5 procent av barnen i Sverige har haft minst en förälder inneliggande på sjukhus på grund av alkoholmissbruk, 1,5 procent för narkotikamissbruk och 5,7 procent för psykisk sjukdom under deras barndom. I en annan svensk studie från 2013 har man gjort en webbundersökning bland 1000 16–19:åringar. Studien visar att 20 procent av respondenterna hade föräldrar med problematisk alkoholkonsumtion, 44 procent uppgav att någon i deras närhet dricker för mycket och 10 procent uppgav att andras alkoholkonsumtion har påverkat dem negativt. I en kartläggning som presenterades 2014 uppskattas att 4-5 procent av barnen i Sverige bor i en familj där någon av föräldrarna har fått vård för sin missbruks- eller beroendeproblematik.

Riskkonsumtion av alkohol

När man pratar om riskkonsumtion så handlar det både om hur mycket man dricker och hur ofta man dricker. Riskkonsumtion handlar här om risken att utveckla ett beroende av alkohol eller få allvarliga medicinska skador av sitt drickande. Man får inte glömma att det inte finns något riskfritt drickande. Det varierar lite mellan undersökningar vilka mått man använder när man pratar om riskkonsumtion. Som exempel från en av CAN:s mätningar ställs frågan hur ofta personen vid ett och samma tillfälle druckit alkohol som motsvarar minst en flaska vin eller 4 burkar starköl. Om någon dricker så mycket vid ett och samma tillfälle räknas det som "intensivkonsumtion". Att vara riskkonsument innebär generellt att man dricker fler än 14 stycken 33 cl burkar starköl i veckan om man är man och minst 9 stycken om man är kvinna eller att man intensivkonsumerar minst en gång i månaden. Man brukar jämföra olika typer av alkohol i "standardglas" vilket motsvarar 12 g ren alkohol (ett glas vin, ungefär en liten burk starköl eller 4 centiliter 40 % sprit). Viktigt att komma ihåg är också att alla dessa mått gäller för vuxna - inte barn.

Källor:

"Beroendemedicin" av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2015) Studentlitteratur
”Föräldrar i missbruks- och beroendevård och deras barn – en genomgång av SKLs kartläggning hösten 2012 och en skattning av antal berörda barn” av Leifman H, Raninen J och Sundelin M (2014) CAN
"Estimates of US children exposed to alcohol abuse and dependence in the family" av Grant BF, Am J Public Health 2000, 90(1):112-115
"Alcohol problems in the family. A report to the European Union" av McNeill A, London, U.K.: Eurocare (European Alcohol Policy Alliance) and COFACE (Confederation of Family Organisations in the EU); 1998.
"Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem – Omfattning och analys" av Ljungdahl S, Östersund, Sverige: Folkhälsomyndigheten; 2008.
"Barn som anhöriga till patienter i vården – hur många är de?" av Anders Hjern och Helio Manhica vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet
Rapport 1 från projektet ”Barn som anhöriga” – en kartläggning; CHESS vid Stockholms universitet; 2013
"Prevalence of adolescents who perceive their parents to have alcohol problems: A Swedish national survey using a web-panel" av Elgán, T.H. and Leifman, H  (2013) Scandinavian Journal of Public Health

Läs mer