FAKTA

Läkemedel

Läkemedel som är receptbelagda och narkotikaklassade är olagliga att använda utan läkarordination. Narkotikaklassade läkemedel kan vara till exempel smärtstillande, lugnande eller antidepressiva läkemedel. I den här faktatexten kan du läsa om varför vissa läkemedel är narkotikaklassade, vad som menas med läkemedelsmissbruk och fakta om läkemedlet tramadol samt läkemedelsgruppen bensodiazepiner.

Det finns många olika läkemedel som är narkotikaklassade. Det kan exempelvis handla om starka läkemedel, som riskerar att skada eller göra användaren beroende. Alla narkotikaklassade läkemedel skrivs därför ut av läkare.

Läkemedel som används i Sverige måste godkännas av Läkemedelsverket som är en statlig myndighet. Det måste vara bevisat genom forskning att läkemedlet har rätt effekt, att det inte finns för svåra biverkningar och att det tillverkas på ett korrekt sätt. Det måste till exempel alltid vara exakt lika stor dos av ett verksamt ämne i medicinen som säljs.

Att använda ett narkotikaklassat läkemedel som man fått på recept från läkare, räknas inte som missbruk. Använder man däremot läkemedlet utan att ha det utskrivet, eller tar mer än vad man fått utskrivet, räknas det som missbruk.

Trots att man följer läkarens ordination kan man bli beroende av läkemedel, vilket inom sjukvården kallas "iatrogent beroende". Det kan hända när någon till exempel medicinerat under lång tid mot smärta. Alla läkemedel ska användas under kontrollerade former och behandlingen ska utvärderas återkommande över tid.

Att använda alkohol tillsammans med vissa läkemedel kan också innebära ett missbruk. Vissa läkemedels egenskaper förändras och kan förstärkas tillsammans med alkohol. En vanlig dos av läkemedlet kan då leda till förgiftning eller överdos.

Man ska vara försiktig med att använda alkohol tillsammans med läkemedel. Information om vad som gäller för specifika läkemedel får man genom att läsa igenom produktinformationen. Man kan också fråga sin läkare eller söka läkemedelsinformation på fass.se.

TRAMADOL

Tramadol är en narkotikaklassad substans som tillhör gruppen opioider. Det används i läkemedel inom sjukvården för att lindra smärta. Tramadol förekommer oftast som tablett eller kapsel, men även som brustablett eller i flytande form på flaska. Det finns många tillverkare av tramadolbaserade läkemedel, som har olika produktnamn.

SÅ PÅVERKAS KROPPEN OCH PSYKET

När tramadol bryts ned i kroppen bildas bland annat ett ämne som har morfinliknande egenskaper. Därför kan överdosering leda till en rusupplevelse.

Ruset ger samma typ av effekter som andra opioider, som till exempel morfin och heroin:

  • Nedsatt medvetandegrad
  • Dåsighet
  • Avslappning
  • Ångestlindring

 

Man kan även bli yr, illamående och få huvudvärk och krampanfall.

Höga doser kan leda till livshotande tillstånd med nedsatt hjärt- och andningsfunktion. Smärtlindringen och ruset kommer inte direkt då man tar tramadol. Det gör att det finns en risk för överdosering. Tramadol leder även till en ökning av nivåerna av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. Det kan göra att man känner sig upprymd och upplever att man har mer energi.

Riskerna med tramadol ökar om man samtidigt använder vissa läkemedel, alkohol eller andra droger. Vissa är extra känsliga för opioider. Det kan leda till kraftiga effekter redan vid låga doser. Kort sagt - en normaldos för en person kan vara allt för stark för en annan.

Under påverkan av tramadol kan den som tagit det ha följande kännetecken:

  • Förminskade pupiller
  • Ytlig andning
  • Hängande ögonlock
  • Vara sömnig, seg och ha sluddrigt tal

 

Kännetecknen vid påverkan är i stort sett samma som vid annat missbruk av opioder. Det kan även gälla abstinenssymptom. I vissa fall kan abstinenssymptom vara så svåra att personen kan få svårt att sluta använda tramadol.

Abstinenssymptom kan vara:

  • Muskelsmärtor
  • Skelettsmärtor
  • Kräkningar
  • Diarréer/förstoppning
  • Svettningar
  • Depression
  • Aptitlöshet
  • Irritation
  • Sömnsvårigheter
  • Influensaliknande tillstånd

 

ANVÄNDNING BLAND UNGDOMAR

I rapporten Skolelevers drogvanor, får ungdomar svara på olika frågor om användning av alkohol och andra droger. En av frågorna som ställs är om man har använt smärtstillande receptbelagda läkemedel utan läkarordination. Som exempel på smärtstillande läkemedel anges tramadol, citodon och oxycodone.

År 2019 var det fem procent av eleverna i årskurs 9 som svarade att de använt smärtstillande läkemedel någon gång. I årskurs 2 på gymnasiet var det sex procent av eleverna som svarade det.

Den som har använt tramadol länge kan behöva trappa ner sitt användande stegvis över lång tid. För den som har missbrukat läkemedlet (använt tramadol utan läkares ordination) kan det vara nödvändigt att söka vård. I vissa fall behöver man vara inlagd i början av avgiftningen. För den som har blivit beroende kan det vara avgörande att det finns någon som hjälper till och motiverar en att sluta.

BENSODIAZEPINER

Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som är narkotikaklassade. De är ångestdämpande, lugnande och muskelavslappnande. De används mot oro, ångest och sömnsvårigheter.

SÅ PÅVERKAS KROPPEN OCH PSYKET

Bensodiazepiner verkar lugnande och får även musklerna att slappna av. När bensodiazepiner missbrukas behöver man ta högre och högre doser för att få samma effekt. Den ansvarige läkaren ska se till att detta inte sker, eftersom en person då kan utveckla ett beroende.

Om en person missbrukat bensodiazepiner och vill sluta kan det behövas en långsam nedtrappning under en längre tid. Detta för att inte personen ska drabbas av alltför svår abstinens. Hjärnan har på grund av läkemedlet förändrat sina normala funktioner. Det kan ta tid för hjärnan att återhämta sig.

Abstinenssymptom kan vara:

  • Ångest
  • Skakningar
  • Sömnsvårigheter
  • Illamående
  • Aptitlöshet

 

När man får svår abstinens kan det vara svårt att stå emot och inte ta mer bensodiazepiner. Den som har använt höga doser av bensodiazepiner riskerar att drabbas av krampanfall och delirium som är livsfarliga tillstånd. Därför kan det vara viktigt att den som vill sluta söker professionell hjälp.

ANVÄNDNING BLAND UNGDOMAR

I rapporten Skolelevers drogvanor frågar man inte specifikt om läkemedelsgruppen bensodiazepiner. Däremot frågar man om receptbelagda sömnmedel eller lugnande medel utan recept. År 2019 var det fem procent av eleverna i årskurs 9 som svarade att de använt sådana någon gång. I årskurs 2 på gymnasiet var det också fem procent som svarade ja på frågan.

KÄLLOR

Läkemedelverket
Fass.se
1177.se
Skolelevers drogvanor 2019
Beroendemedicin 2015, J Franck och I Nylander - Studentlitteratur

Publicerad: 19 Maj, 2014 09:44 (senast uppdaterad 30 juni, 2021)

Läs mer