FAKTA

Lag och rätt

Olika typer av droger omfattas av olika lagar. Väldigt kortfattat så får man, när man är 18 år eller äldre, köpa alkohol och tobak. Narkotika är olagligt för alla att använda, köpa, sälja och tillverka. Här kan du läsa mer om vilka lagar och regler som gäller för olika droger.

Alkohol

Alkohol är lagligt att köpa i Sverige om man är över 18 år. Trots det finns det många lagtexter som beskriver hur man får hantera alkohol i Sverige. Till exempel får inte vem som helst sälja eller tillverka alkohol.

Det är bara Systembolaget som får sälja drycker som har mer än 3,5 procent alkoholhalt och bara den som fyllt 20 år får köpa. Barer och restauranger får sälja alkohol om den ska drickas på plats. Då behöver man ett särskilt serveringstillstånd och åldersgränsen för att köpa är 18 år. För att få sälja alkohol finns särskilda bestämmelser som är till för att skydda människor. Till exempel måste man kunna se till att ingen kommer till skada och man får inte heller sälja till en person som är väldigt berusad. En person som är över 20 får köpa alkohol i andra länder och föra in i Sverige, om alkoholdrycken är för eget bruk. Folköl får man köpa i butik när man har fyllt 18 år.

Det finns också särskilda lagar och regler för hur alkohol får marknadsföras. Man får göra reklam för produkter, men reklamen får inte uppmana människor att dricka. Reklamen får inte heller rikta sig till personer under 25 år. När alkohol marknadsförs i till exempel tidningar måste man också ha med en varningstext om att alkohol är skadligt.

Ingen får tillverka starksprit utan tillstånd men det är tillåtet att tillverka öl eller vin i en liten mängd för eget bruk utan tillstånd.

Den som bryter mot alkohollagen, till exempel bränner egen sprit, säljer utan tillstånd eller serverar alkohol som inte är godkänd kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Om ett brott är grovt kan fängelsestraffet bli upp till 4 år.

Källa

Alkohollag (2010:1622)

Tobak

Tobak är en drog som är laglig i Sverige, men den är hårt kontrollerad genom tobakslagen. Lagen handlar till exempel om åldersgränser, vilka som får sälja tobak, var man får och inte får röka och hur det är tillåtet att marknadsföra tobak.

Det är förbjudet att röka i lokaler som har med skola, vård och barnomsorg att göra. Det är också förbjudet att röka på restauranger och i kollektivtrafiken. Att de här förbuden finns har att göra med att man har rätt till en rökfri arbetsmiljö och att barn och unga ska skyddas från tobaksrök.

Tobaksprodukter måste ha en tydlig innehållsförteckning och varningstexter om vilka skador tobak kan leda till. Det är tillverkaren eller importören som ansvarar för att produkterna ska ha de här texterna.

Tobak får bara säljas till personer som fyllt 18 år och det ska kunna kontrolleras vid försäljning, det vill säga även om man köper tobak i en automat eller på internet. Det är förbjudet att sälja cigarettförpackningar som innehåller färre än 19 cigaretter.

När det gäller marknadsföring så är den hårt reglerad, Det är till exempel förbjudet att göra reklam för tobak i radio eller på TV, däremot får man göra reklam inne på försäljningsställen om den ”inte är påträngande, uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak”.

WHO har också tagit fram en tobakskonvention som Sverige och 177 andra länder har ratificerat. Den styr internationella samarbeten kring tobak, tobakshandel, marknadsföring och förebyggande arbete.

Källor

Tobakslag (1993:581)
WHO:s ramkonvention om tobak

Narkotika

All narkotika är förbjuden att köpa, sälja, tillverka, förpacka, transportera och använda. Det mesta som har att göra med narkotika, förutom inom forskning eller vården, är förbjudet. I Sverige har vi en särskild lag för det, narkotikastrafflagen. Ett ringa brott mot lagen kan ge böter eller fängelse i högst 6 månader. För ett grovt brott kan man dömas till fängelse i 2-10 år.

Förenta Nationernas (FN:s) tre narkotikakonventioner ger ett gemensamt ramverk åt lagstiftningen i de flesta länder. Det betyder att de flesta länder har liknande lagar när det gäller narkotika. Sedan kan det vara stora skillnader mellan till exempel straff i olika länder. Det är också många länder som inte förbjuder användning av narkotika, som vi gör i Sverige. Vill du fördjupa dig och läsa hela FN:s konventioner om narkotika så kan du göra det på ECAD:s hemsida.

Allmänna narkotikakonventionen begränsar användningen av narkotika till endast medicinska och vetenskapliga ändamål. Det betyder att man får forska på preparat som är narkotikaklassade och att vissa mediciner som skrivs ut av en läkare också får innehålla narkotikaklassade ämnen.

Förenta nationerna (FN) skapade 1961 en allmän narkotikakonvention som beskriver vad som avses med narkotika. Enligt konvektionen är det förbjudet att köpa och sälja narkotika eller använda narkotika som njutningsmedel eller för religiösa riter. Det är upp till varje land att själva bestämma vilka straff som ska vara förenade med narkotikabrott. Konventionen reglerar endast klassiska narkotikasorter, det vill säga opiater (råopium, morfin, heroin, ketobemidon med flera), cannabis (hasch & marijuana) och koka (kokablad och kokain). Konventionen har ratificerats av 148 stater.

Psykotropkonventionen har bestämmelser kring nyare narkotika och psykotropa läkemedel, till exempel LSD, psilocybin, meskalin, amfetamin, barbiturater, metakvalon och andra sömnmedel. Den verksamma beståndsdelen i cannabis (hasch och marijuana) regleras under psykotropkonventionen, eftersom den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) identifierades först år 1965, och därför betraktas som ny i sammanhanget. Psykotropkonventionen har ratificerats av 131 stater.

Narkotikabrottskonventionen handlar om internationellt samarbete mot narkotikabrottslighet. Den gör det möjligt att till exempel utlämna brottsmisstänkta och att förstöra narkotika och teknisk utrustning som använts vid narkotikabrott. Man får också omhänderta vinster och egendom som är vinster från narkotikabrott. Konventionen har ratificerats av 101 stater.

Sverige har ratificerat samtliga konventioner. Inom FN samordnas arbetet med narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet av United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC). Du kan läsa mer genom att besöka UNODC:s hemsida.

Källor

Narkotikastrafflag (1968:64)
FN:s narkotikakonventioner

Nätdroger

För så kallade nätdroger, eller nya psykoaktiva substanser (NPS) finns det en särskild lag som kallas förstörandelagen. Innan en ny substans har blivit klassad som narkotika eller hälsofarlig vara så har Tullen och Polisen rätt att beslagta preparatet när de hittar det, om substansen håller på att utredas. I Sverige är det Läkemedelsverket eller Folkhälsomyndigheten som utreder om en ny substans ska klassas som narkotika.

Källa

Lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser

 

Läs mer