FAKTA

Lag och rätt

Det finns många olika typer av droger, som berörs av olika lagar. Alkohol, tobak och läkemedel får köpas och konsumeras, under reglerade former. Narkotika är olagligt att använda, ha i kroppen, köpa, sälja och tillverka. Här kan du läsa mer om vilka lagar och regler som gäller för olika droger.

ALKOHOL

Det finns många lagtexter som beskriver hur man får hantera alkohol i Sverige. Det är bara Systembolaget som får sälja drycker som har mer än 3,5 procent alkoholhalt. Åldersgränsen för att handla på Systembolaget är 20 år. Öl med upp till 3,5 procents alkoholhalt får man köpa i butik om man är över 18 år.

Barer och restauranger får sälja alkohol om den ska drickas på plats. Då behöver man ett särskilt serveringstillstånd. Åldersgränsen som gäller då är 18 år.

För att få sälja alkohol finns särskilda bestämmelser som är till för att skydda människor. Man måste till exempel se till att ingen kommer till skada. Man får inte sälja till en person som är väldigt berusad. En person som är över 20 får köpa alkohol, för eget bruk, i andra länder och föra in i Sverige.

 

Reklam för alkohol

Det finns särskilda lagar och regler för hur alkohol får marknadsföras. Man får göra reklam för produkter. Däremot får reklamen inte uppmana människor att dricka. Reklamen får inte heller rikta sig till personer under 25 år. När alkohol marknadsförs i till exempel tidningar måste man ha med en varningstext om att alkohol är skadligt.

Tillverkning av alkohol

Ingen får tillverka starksprit utan tillstånd men det är tillåtet att tillverka öl eller vin i en liten mängd för eget bruk utan tillstånd.

Den som bryter mot alkohollagen kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Om ett brott är grovt kan fängelsestraffet bli upp till 4 år.

Brott mot alkohollagen är bland annat att:

  • Bränna egen sprit
  • Säljer alkohol utan tillstånd
  • Servera alkohol som inte är godkänd.

KÄLLOR

Alkohollag (2010:1622)

TOBAK

Tobak är en drog som är laglig i Sverige. Den är hårt kontrollerad genom lag om tobak och liknande varor.

Lag om tobak och liknande varor

Lagen omfattar både cigaretter, snus och även olika rökliknande produkter, exempelvis e-cigaretter. Lagen beskriver till exempel:

  • Åldersgränser
  • Vilka som får sälja tobak
  • Var man får och inte får röka
  • Hur det är tillåtet att marknadsföra tobaksvaror

 

Rökfria platser

I samhället finns många rökfria miljöer. De är till för att öka tillgängligheten till allmänna platser för personer som är känsliga för rök eller inte vill utsättas för rök. Det handlar också om att minska social exponering för rökning. Tanken är att göra rökning mindre tillgängligt. På så vis kan man minska risken att barn och unga börjar röka och stärka personer som vill sluta röka.

Det är förbjudet att röka bland annat på följande platser:

  • På eller direkt utanför restauranger
  • På perronger eller hållplatser i kollektivtrafiken
  • På idrottsanläggningar utomhus
  • Vid allmänna lekplatser

 

Försäljning av tobaksprodukter

Tobaksprodukter måste ha en tydlig innehållsförteckning samt varningstext och bild som beskriver hälsorisker som är förenade med bruk av tobak. Annars får de inte säljas.

Tobak får bara säljas till personer som fyllt 18 år. Köparens ålder ska kunna kontrolleras vid försäljning, det vill säga även om man köper tobak i en automat eller på internet. Det är förbjudet att sälja cigarettförpackningar som innehåller färre än 19 cigaretter.

Marknadsföring av tobak är hårt reglerad. Det är till exempel förbjudet att göra reklam för tobak i radio eller på TV. Man får göra reklam inne på försäljningsställen, men den får inte synas från utsidan. Marknadsföringen får inte vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av tobak.

WHO har också tagit fram en tobakskonvention som Sverige har ratificerat. Den styr internationella samarbeten kring tobak och förebyggande arbete.

KÄLLOR:

Lag (2018:2088) om tobak och liknande varor
WHO:s tobakskonvention FCTC

NARKOTIKA

All narkotika är förbjuden att köpa, sälja, tillverka, förpacka, transportera och använda. Det mesta som har att göra med narkotika, förutom inom forskning eller vården, är förbjudet.

I Sverige finns en särskild lag för det, narkotikastrafflagen. Ett ringa brott mot lagen kan ge böter eller fängelse i högst 6 månader. För ett grovt brott kan man dömas till fängelse i 2–10 år.

Förenta nationernas (FN) tre narkotikakonventioner ger ett gemensamt ramverk åt lagstiftningen i de flesta länder. Det innebär att de flesta länder har liknande lagar när det gäller narkotika. Det kan dock vara stora skillnader mellan till exempel straff i olika länder.

Många länder förbjuder, till skillnad från Sverige, inte användning av narkotika. Vill du fördjupa dig och läsa hela FN:s konventioner om narkotika så kan du göra det på ECAD:s hemsida.

Förenta nationernas (FN) tre narkotikakonventioner är:

Allmänna narkotikakonventionen

Allmänna narkotikakonventionen begränsar användningen av narkotika till endast medicinska och vetenskapliga ändamål.

Det innebär:

  • Att man får forska på preparat som är narkotikaklassade.
  • Att vissa mediciner som skrivs ut av en läkare får innehålla narkotikaklassade ämnen.

FN skapade 1961 en allmän narkotikakonvention som beskriver vad som avses med narkotika. Enligt konvektionen är det förbjudet att:

  • Köpa och sälja narkotika
  • Använda narkotika som njutningsmedel eller för religiösa riter

Det är upp till varje land att själva bestämma vilka straff som ska vara förenade med narkotikabrott. Konventionen reglerar bara klassiska narkotikasorter. Med det menas:

  • Opiater (råopium, morfin, heroin, ketobemidon med flera)
  • Cannabis (hasch och marijuana)
  • Koka (kokablad och kokain)

Konventionen har ratificerats av 148 stater.

Psykotropkonventionen

Psykottopkonventionen har bestämmelser kring nyare narkotika och psykotropa läkemedel, till exempel:

  • LSD
  • Psilocybin
  • Meskalin
  • Amfetamin
  • Barbiturater
  • Metakvalon och andra sömnmedel

Den verksamma beståndsdelen i cannabis (hasch och marijuana) regleras under psykotropkonventionen. Detta då den aktiva substansen delta-9-tetrahydrocannabinol (THC) identifierades först år 1965. Därför anses den som ny i sammanhanget. Psykotropkonventionen har ratificerats av 131 stater.

Narkotikabrottskonventionen

Narkotikabrottskonventionen handlar om internationellt samarbete mot narkotikabrottslighet. Den gör det möjligt att till exempel:

  • Lämna ut brottsmisstänkta
  • Förstöra narkotika och teknisk utrustning som använts vid narkotikabrott
  • Omhänderta vinster och egendom som är vinster från narkotikabrott

Konventionen har ratificerats av 101 stater.

Sverige har ratificerat samtliga konventioner. Inom FN samordnas arbetet med narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet av United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC). Du kan läsa mer på UNODC:s hemsida.

KÄLLOR

Narkotikastrafflag (1968:64)
FN:s narkotikakonventioner

NÄTDROGER

För så kallade nätdroger, eller nya psykoaktiva substanser (NPS) finns det en särskild lag som kallas förstörandelagen. Innan en ny substans har blivit klassad som narkotika eller hälsofarlig vara har Tullen och Polisen rätt att beslagta preparatet. De får förstöra det om substansen håller på att utredas. I Sverige är det Läkemedelsverket eller Folkhälsomyndigheten som utreder om en ny substans ska klassas som narkotika.

KÄLLA

Lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser

Senast uppdatera 30 juni, 2021

Läs mer