FAKTA

Kokain

Både amfetamin och kokain är centralstimulerande. De ger liknande effekter och skador. Amfetamin tillverkas på kemisk väg, medan kokain framställs från kokabuskens blad. Amfetamin tas oftast som tabletter eller kapslar, men förekommer också som pulver som sniffas eller löses i vätska och injiceras. Kokain sniffas oftast eftersom det vanligen förekommer i pulverform. Pulvret kan också lösas upp och injiceras. Crack är en speciell form av kokain som man röker.

Så påverkas kroppen

Kokain påverkar hela det centrala nervsystemet. Små doser kan göra att man får ökad energi, ökad vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslorna kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan hjärtat slå fortare och andningen bli snabbare. Kokainruset varar ca 30 minuter och amfetaminruset kan vara i flera timmar.

Av större doser kokain kan man få feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare.

Eftersom kokain tar bort hungerkänslorna leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas så att gången blir svajig och rörelserna ryckiga.

Kroppsliga tecken på att man är påverkad av amfetamin och kokain är stora pupiller och tics (ofrivilliga rörelser) i ansikte och hals, till exempel spända käkar och att man slickar på läpparna.

Typiska tecken vid kronisk kokainsniffning, när man använder ofta, är tjock hals och rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. För den som injicerar kokain, det vill säga använder en spruta, ökar risken för både överdosering och infektioner. Infektioner får man för att man sticker fel och att man använder orena tillbehör, till exempel nålar.

De som har missbrukat kokain länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet och misstänksamhet. Man kan också få något som heter delirium, men det är ovanligt. Det börjar med olika typer av vanföreställningar och ångest och kan leda till psykoser och bör behandlas på sjukhus.

Källor

"Beroendemedicin" av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2011) Studentlitteratur
"Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur

statistik

Läs mer