FAKTA

Beroende och missbruk

Beroende och missbruk är två begrepp som länge har använts med olika innebörd. Man kan säga att beroende handlar om drogens påverkan och förändring av hjärnan och att missbruk handlar om hur droganvändandet påverkar personens liv och handlingar.

För att ta drogen alkohol som exempel, så kan man exempelvis bli beroende om man dricker alkohol ofta under en längre tid. Personen kan märka det genom att hen får svårt att sluta dricka och att sluta tänka på alkohol. Man kan säga att missbruk är ett upprepat användande av alkohol eller droger på ett sådant sätt att det leder till återkommande problem. Det kan handla om sådant som att utsätta sig själv och andra för fara genom att exempelvis köra rattfull, att sjukskriva sig eller komma för sent till jobbet eller att förstöra en relation för att drogen kommer i första hand. Det händer att folk använder termen "missbrukare" slarvigt som en del i att beskriva en person och dess karaktär. Detta uppfattas ofta kränkande och framkallar gärna en känsla av utanförskap och uppgivenhet. Beroende, missbruk och alkoholbrukssyndrom är alla exempel på tillstånd som en person "har" och som personen kan göras fri ifrån.

 

Om vi tar alkohol som ett exempel så beror utvecklingen av ett missbruk eller beroende bland annat på ålder, vikt och kön. Det är väldigt olika hur mycket var och en av oss kan dricka utan att det får negativa konsekvenser. Forskning har också visat att det finns vissa ärftliga gener som spelar roll vid alkoholberoende. Människor med beroende finns i alla samhällsklasser, i alla åldrar och i alla områden. Alkoholberoende är vanligt – var tionde person i Sverige beräknas att någon gång under sitt liv uppfylla diagnosen. På senare tid har man börjat ifrågasätta skillnaden i begreppen beroende och missbruk och exempelvis börjat diagnostisera olika grad av "substansbrukssyndrom".

 

En viktig sak att komma ihåg är att det inte krävs att en person uppfyller kriterier för en diagnos för att personen eller andra i personens närhet ska kunna uppleva droganvändande som ett problem. Det finns inget "riskfritt" användande av droger, alla droger är skadliga och i olika grad beroendeframkallande.

 

Alkoholberoende är en diagnos i diagnosmanualen "DSM IV" där tre av sju kriterier ska vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:

• Ökad tolerans – det vill säga behöva dricka allt större mängder alkohol för att få samma effekt.
• Abstinens – det vill säga få särskilda abstinenssymptom som till exempel skakningar. Ofta känner man då behov av att ta en återställare för att abstinenssymptomen ska sluta.
• Kontrollförlust - man använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad man tänkt från början.
• Försökt eller velat sluta eller minska bruket utan att lyckas.
• Ägna mycket tid och tankekraft åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten.
• Minska, försumma eller sluta med viktiga aktiviteter, till exempel på jobbet, i skolan, sociala aktiviteter eller på fritiden på grund av att man dricker för mycket eller måste återhämta sig från sitt drickande.
• Man fortsätter dricka mycket trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär försämras.

 

För att en person ska få diagnosen missbruk med hjälp av det diagnosverktyg som nämns ovan, DSM IV, så skall ett av fyra villkor vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:

• Personen fortsätter bruka trots negativa konsekvenser för till exempel skola eller arbete.
• Personen använder drogen i situationer där man kan utsätta sig själv eller andra för skada, till exempel bilkörning.
• Personen får problem med rättvisan på grund av droger, till exempel blir arresterad flera gånger.
• Personen fortsätter använda drogen trots att hen får återkommande problem med relationer, till exempel gräl eller slagsmål.

Källa

”Beroendemedicin” av Johan Franck och Ingrid Nylander m.fl. (2015) studentlitteratur