FAKTA

Beroende och missbruk

Beroende och missbruk är två begrepp som länge har använts med olika innebörd. Man kan säga att beroende handlar om drogens påverkan och förändring av hjärnan och att missbruk handlar om hur droganvändandet påverkar personens liv och handlingar.

För att ta drogen alkohol som exempel, så kan man bli beroende av alkohol om man dricker det ofta under en längre tid. Personen kan märka det genom att hen får svårt att sluta dricka och att sluta tänka på alkohol. Missbruk handlar istället om ett upprepat användande av alkohol trots att det leder till återkommande problem. Det kan handla om sådant som att utsätta sig själv och andra för fara genom att köra rattfull, att sjukskriva sig från jobbet på grund av berusning eller bakfylla. Eller att missa eller komma för sent till viktiga möten eller att drickandet förstör en viktig relation. Att drogen kommer i första hand. Det händer att folk använder termen "missbrukare" slarvigt som en del i att beskriva en person. Detta uppfattas ofta kränkande och framkallar gärna en känsla av utanförskap och uppgivenhet hos personen. Beroende och missbruk är snarare något en person kan "ha" och som personen kan göra sig fri ifrån med eller utan sjukvård och stödinsatser.

 

Om vi fortsätter använda drogen alkohol som exempel så beror utvecklingen av ett missbruk eller beroende bland annat på ålder, vikt och kön hos personen. Det är väldigt olika hur mycket var och en av oss kan dricka utan att det får negativa konsekvenser. Forskning har också visat att det finns vissa ärftliga gener som spelar roll vid alkoholberoende. Människor med beroende finns i alla samhällsklasser, i alla åldrar och i alla områden. Alkoholberoende är vanligt – var tionde person i Sverige beräknas att någon gång under sitt liv uppfylla diagnosen. På senare tid har man börjat ifrågasätta skillnaden i begreppen beroende och missbruk och exempelvis börjat diagnostisera olika grad av "substansbrukssyndrom".

 

En viktig sak att komma ihåg är att det inte krävs att en person uppfyller kriterier för en diagnos för att personen eller andra i personens närhet ska kunna uppleva droganvändandet som ett problem. Det finns inget "riskfritt" användande av droger, alla droger är skadliga och i olika grad beroendeframkallande.

 

Alkoholberoende var en diagnos i diagnosmanualen "DSM IV" där tre av sju kriterier skulle vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:

  • Ökad tolerans – det vill säga behöva dricka allt större mängder alkohol för att få samma effekt.
  • Abstinens – det vill säga få särskilda abstinenssymptom som till exempel skakningar. Ofta känner man då behov av att ta en återställare för att abstinenssymptomen ska sluta.
  • Kontrollförlust - man använder t ex alkohol i större mängd eller under längre tid än vad man tänkt från början.
  • Försökt eller velat sluta eller minska bruket utan att lyckas.
  • Ägna mycket tid och tankekraft åt att få tag på t ex alkohol, använda alkohol eller hämta sig från effekten.
  • Minska, försumma eller sluta med viktiga aktiviteter, till exempel på jobbet, i skolan, sociala aktiviteter eller på fritiden på grund av att man dricker för mycket eller måste återhämta sig från sitt drickande.
  • Man fortsätter dricka mycket trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär försämras.

 

För att en person skulle få diagnosen missbruk (med hjälp av det diagnosverktyg som nämns ovan - DSM IV) så skulle ett av fyra villkor vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:

  • Personen fortsätter bruka trots negativa konsekvenser för till exempel skola eller arbete.
  • Personen använder drogen i situationer där man kan utsätta sig själv eller andra för skada, till exempel bilkörning.
  • Personen får problem med rättvisan på grund av droger, till exempel blir arresterad flera gånger.
  • Personen fortsätter använda drogen trots att hen får återkommande problem med relationer, till exempel gräl eller slagsmål.

Källa

”Beroendemedicin” av Johan Franck och Ingrid Nylander m.fl. (2015) studentlitteratur

Läs mer