FAKTA

Beroende och missbruk

Beroende och missbruk är två begrepp som ofta används när man pratar om droger. Beroende handlar om drogens påverkan och förändring av hjärnan. Missbruk handlar om hur användningen påverkar personens liv och handlingar.

Man kan bli beroende av exempelvis alkohol om man dricker det ofta under en längre tid. Personen kan märka det genom att den får svårt att sluta dricka och att sluta tänka på alkohol.

Missbruk handlar om ett upprepat användande av alkohol, trots att det leder till återkommande problem. Det kan handla om:

  • Att utsätta sig själv och andra för fara genom att köra rattfull
  • Att sjukskriva sig från jobbet på grund av berusning eller bakfylla
  • Att missa eller komma för sent till viktiga möten
  • Att drickandet förstör en viktig relation
  • Att drogen kommer i första hand

 

Det händer att folk använder termen "missbrukare" som en del i att beskriva en person. Det uppfattas ofta kränkande och kan skapa en känsla av utanförskap och uppgivenhet hos personen. Beroende och missbruk är något en person kan ha. Personen kan göra sig fri ifrån det, med eller utan sjukvård och stödinsatser.

Med drogen alkohol som exempel, så beror utvecklingen av ett missbruk eller beroende bland annat på ålder, vikt och kön hos personen. Det är väldigt olika hur mycket var och en av oss kan dricka utan att det får negativa konsekvenser. Forskning har också visat att det finns vissa ärftliga gener som spelar roll vid alkoholberoende.

Människor med beroende finns i alla samhällsklasser, i alla åldrar och i alla områden. Alkoholberoende är vanligt. Var tionde person i Sverige beräknas att någon gång under sitt liv uppfylla diagnosen. På senare tid har man börjat ifrågasätta skillnaden i begreppen beroende och missbruk och exempelvis börjat diagnostisera olika grad av substansbrukssyndrom.

En person eller andra i personens närhet kan uppleva droganvändandet som ett problem, även om den inte har diagnosen substansbrukssyndrom. Det finns inget riskfritt användande av droger, alla droger är skadliga och i olika grad beroendeframkallande.

ALKOHOLBEROENDE

Alkoholberoende var en diagnos i diagnosmanualen "DSM IV". Tre av sju kriterier skulle vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:

  • Ökad tolerans – att behöva dricka allt större mängder alkohol för att få samma effekt.
  • Abstinens – att få särskilda abstinenssymptom som till exempel skakningar. Ofta känner man då behov av att ta en återställare för att abstinenssymptomen ska sluta.
  • Kontrollförlust - man använder till exempel alkohol i större mängd eller under längre tid än vad man tänkt från början.
  • Försökt eller velat sluta eller minska bruket utan att lyckas.
  • Ägna mycket tid och tankekraft åt att få tag på, använda eller återhämta sig från alkohol.
  • Minska, försumma eller sluta med viktiga aktiviteter, till exempel på jobbet, i skolan, sociala aktiviteter eller på fritiden på grund av att man dricker för mycket eller måste återhämta sig från sitt drickande.
  • Man fortsätter dricka mycket, trots att man vet att fysiska eller psykiska besvär försämras.

 

För att en person skulle få diagnosen missbruk (med hjälp av det diagnosverktyg som nämns ovan - DSM IV) så skulle ett av fyra villkor vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:

  • Personen fortsätter bruka, trots negativa konsekvenser för till exempel skola eller arbete.
  • Personen använder drogen i situationer där man kan utsätta sig själv eller andra för skada, till exempel bilkörning.
  • Personen får problem med rättvisan på grund av droger, till exempel blir arresterad flera gånger.
  • Personen fortsätter använda drogen trots att hen får återkommande problem med relationer, till exempel gräl eller slagsmål.

ABSTINENS

Att sluta använda en drog kan vara olika svårt för olika personer. En del kan sluta själva eller dra ner på användandet. Men det kan vara svårt att inte börja igen. Vissa upplever svår abstinens när drogen lämnar kroppen.

Abstinens är olika besvär som kan uppstå en tid efter det att man slutat använda en drog. Hur abstinensen känns eller upplevs är olika och beror på:

  • Vilken drog man använt
  • Hur länge man använt drogen
  • Hur mycket man använt
  • Hur väl man tagit hand om sig i övrigt (till exempel ätit och sovit)

Symptom vid drogabstinens kan exempelvis vara:

  • Huvudvärk
  • Kallsvettningar
  • Kramper
  • Diarré
  • Sömnstörningar
  • Besvärande tankar
  • Ångest

Vissa droger kan vara farliga att sluta använda för snabbt om man har använt dem länge och i stora mängder. Det gäller exempelvis alkohol. Det är viktigt att söka hjälp om man är osäker kring hur man ska göra. I Sverige finns det bra hjälp att få med dessa problem. Det finns beroendevård i alla regioner att söka hjälp hos.

KÄLLA

”Beroendemedicin” av Johan Franck och Ingrid Nylander m.fl. (2015) studentlitteratur

Sidan uppdaterad 30 juni, 2021

Läs mer