FAKTA

Amfetamin

Amfetamin är ett centralstimulerande medel, det vill säga som påverkar hela det centrala nervsystemet. Det tillverkas på kemisk väg. Amfetamin intas oftast som tabletter eller kapslar, men förekommer också som pulver vilket sniffas eller löses i vätska för att sedan intas via en injektionsspruta.

Amfetamin användes först som läkemedel mot astma då det vidgar luftrören. På 1930-talet användes amfetamin mot nästäppa, depression och narkolepsi. När det blev tydligt att man fick många biverkningar av amfetamin och att det var beroendeframkallande narkotikaklassades det. Idag är användning av  amfetamin endast tillåten för medicinsk behandling av ADHD och narkolepsi i Sverige, och samma sak gäller i många andra länder. Det som används vid medicinsk behandling är D-amfetamin, Dextroamfetamin.

Så påverkas kroppen och psyket

Den här texten handlar om amfetamin som intas i missbrukssyfte och inte om D-amfetamin som ingår i medicinsk behandling. Mindre doser kan ge känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslor kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan hjärtat slå fortare och andningen bli snabbare. Amfetaminruset kan vara i flera timmar.

Av större doser amfetamin kan man få feber, svettningar, huvudvärk och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare. Den ökade påfrestningen på kroppen kan leda till cirkulationskollaps vilket är ett direkt livshotande tillstånd.

De positiva känslor man kan få vid en kort tids användning av amfetamin försvinner efter några dagars eller veckors användning och i stället får man abstinensproblem och utmattningskänslor.

Eftersom amfetamin tar bort hungerkänslorna leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Långsiktiga effekter av centralstimulerande droger är att balanssinnet och kroppsrörelserna påverkas, gången blir svajig och kroppsrörelserna ryckiga. Personer som har missbrukat amfetamin länge kan drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer, ångest, psykos och vanföreställningar.

När amfetamin injiceras kan sjukdomar som hiv, hepatit B och hepatit C spridas när man delar på sprutor.

 

Källor

"Beroendemedicin" av Johan Franck, Ingrid Nylander m.fl. (2015) Studentlitteratur
"Beroendetillstånd" av Markus Heilig (2019) Studentlitteratur

Publicerat 19 Maj, 2014 09:45  (Senast uppdaterat 5 Dec 15.45)

Läs mer