FAKTA

Alkohol

Alkohol är, till skillnad från narkotika, en drog som är tillåten i vårt samhälle. Det betyder dock inte att alkohol är ofarligt. Alkoholkonsumtion kan leda till fysiska och psykiska skador, precis som andra droger. Om man dricker mycket under en längre tid ökar risken att bli beroende. Då har man svårt att kontrollera sitt drickande. Alkohol orsakar inte bara skador på individer utan även på närstående och samhället i stort.

Man kan säga att alkohol orsakar problem på tre olika sätt. För det första har alkohol en allmänt giftig effekt på kroppens alla vävnader och organ och kan ge upphov till ett stort antal sjukdomar och skador. För det andra finns det en berusande effekt där bland annat vårt omdöme påverkas, vilket kan leda till att vi gör saker vi inte skulle göra när vi är nyktra. Det vi gör i berusat tillstånd kan i värsta fall orsaka akuta olycksfall eller våld. För det tredje har alkohol en beroendeskapande effekt som gör att människor riskerar att tappa kontrollen över sitt drickande.

Hur mycket man kan dricka utan risk är omöjligt att säga, det finns med andra ord inget helt riskfritt alkoholdrickande.

Under ruset av alkohol kan man känna sig avslappnad, få en känsla av välbehag och kanske prata mer och få yvigare gester än vanligt. Under ruset kan alkoholen vara ångestlindrande och muskelavslappnande vilket är förrädiskt då alkoholen ofta har motsatt effekt på lång sikt. Upplevelsen av ruset är individuell och kan skilja sig från gång till gång. En person som ibland känner sig avslappnad kan andra gånger bli mer aggressiv eller nedstämd av alkohol. Alkoholen förstärker ofta det känslomässiga grundtillstånd personen befinner sig i för tillfället, därför är det svårt att förutse hur en person ska reagera under ett rus.

Så påverkas kroppen

Alkohol påverkar i stort sett alla organ i kroppen. När man dricker alkohol passerar den snabbt ut i blodet genom magsäck och tarm. Kroppen kan bara bryta ner små mängder alkohol åt gången, därför blir man mer berusad om man dricker alkohol snabbt istället för i småportioner över längre tid.

Kroppen hanterar alkoholen som ett gift och arbetar hårt för att göra sig av med den skadliga alkoholen. Om man har druckit mycket blir man bakfull dagen efter. Då kan man känna sig trött, ha svårt att koncentrera sig, ångest, hjärtklappning, diarré och muskelvärk. Att man mår dåligt dagen efter alkoholintag beror på det som händer i kroppen när alkoholen bryts ner. Alkohol är även vätskedrivande vilket kan leda till uttorkning som yttrar sig i huvudvärk, yrhet och trötthet. Både kognitiva och motoriska förmågan är nedsatt långt efter att man har druckit alkohol, därför ska man till exempel inte arbeta eller köra bil dagen efter man har druckit.

På lång sikt kan alkohol leda till många olika kroppsliga skador och sjukdomar. Till exempel kan det leda till cancer i munhåla, lever, tjocktarm och matstrupe, magkatarr, skrumplever, fettlever, hepatit, bukspottskörtelinflammation och förhöjt blodtryck. Alkoholintag kan även leda till våld, självskadebeteende eller till och med depression och självmordstankar.

En gravid kvinna som dricker alkohol riskerar att skada fostret, därför ska man inte dricka alls när man är gravid. Alkoholkonsumtion under graviditet kan leda till missfall och fosterskador (FASD). Barn som drabbas av alkoholframkallade skador kan ha både kroppsliga och neuropsykologiska skador.

Källor

"Beroendemedicin" av Johan Franck och Ingrid Nylander (2015) Studentlitteratur
”Alkohol – en fråga för oss i vården” av Sven Wåhlin (2012) Studentlitteratur
"vårdguiden" http://www.1177.se/

 

Publicerad: 19 Maj, 2014 09:44 (senast uppdaterad: 16 Apr, 2018 11:00)

Läs mer