Tuff barndom

Gästblogg- 2011-02-23

Att jag har haft en tuff barndom tänker jag inte sticka under stol med. i skolan var jag den där tjejen som ingen oftast ville umgås med på rasterna. Innan jag fyllde 11 år, så visste jag inte att jag hade drabbats av någon sjukdom eller att det var något fel på mig. Man kan ju behöva extra stöd i skolan ändå, det innebär inte att det är fel på någon för den sakens skull.

Det är först i dag som mina dåvarande klasskompisar förstår vad jag har drabbats av. Det framkom tydligt efter min medverkan i Hemmets Journal, april 2010. (artikeln från Hemmets Journal finns att läsa här på Drugsmart)

När jag läste en av mitt livs första artiklar 2010, från 1991, så höll jag nästan på att brista i gråt. Jag kände mig frustrerad över det jag läste om hur de på barnhemmet har behandlat mig.

Jag återvände till barnhemmet på besök när jag var ca 10 år gammal. Den kvinnan som vi träffade då, påstod att jag hade fått vara med när jag ville det. PYTTSAN! Det där tror jag inte på eller jag vet att det i alla fall inte stämmer.

Vi har aldrig tvivlat på Cissis förmåga

Jag har haft turen att få växa upp i ett bra familjehem, men att leva med den här typen av funktionshinder, är inte lätt. Jag hade svårt som barn att hänga med i de andras tempo t.ex.

Kram Kram!