Rutiner och vanor

Gästblogg- 2015-01-12

För många med FAS kan det vara svårt att planera eller rentav inte planera in när något ska göras. Jag har inte svårt med att planera något, så länge jag inte har för mycket som ligger kvar i minnet på hårddisken, sedan innan. Har missat en tandläkartid och kommit för sent till den, så det blev att debitera den avgiften… Då trodde jag verkligen att det blivit ett allvarligt fel på mig psykiskt och tänkte lägga in mig på psyket. Ringde upp min fostermamma i ren panik, med tårarna som sprutade vilt. Hon som följt mig visste också att jag under en period haft mycket runt mig och bad mig att lägga in en slappardag, vilket jag också gjorde. Efter det har jag alltid lagt in tider i min mobils kalender, som påminner mig så snällt om det ena eller det andra. Jag har inte så fasta rutiner som kräver att allt ska ske på exakt samma tid VARJE dag… nej, jag kan allt släppa det jag tänkt göra och helt kasta om för att göra något annat.

Här är tankar som snurrar runt i mitt lilla huvud: 

”Det som jag har svårt för och tycker är extremt jobbigt, är när jag står och gör något, som att ta mat, och någon kommer och riktigt inspekterar mig i mitt sätt att göra det på och fäller kommentaren:”Varför gör du så? Ta i mitten av formen i stället!” när jag står och tar i kanten som jag har fått lära mig att göra om jag tar mat först. Hade jag tagit i mitten så hade personen som sagt detta säkert bett mig att ta i kanten. När det kommer till sådana situationer är det viktigt för mig att jag får göra så som jag en gång blivit lärd att göra. Nästa gång något liknande händer så ska jag göra så som den personen säger och fälla kommentaren: ”Vadå? Du sa att jag skulle ta i mitten, så då gjorde jag det!” Om samma person säger efter att jag i stället skulle ha tagit i kanten av formen, så blir jag irriterad. Varför blir jag irriterad? Jo för att det låter på folk som att de inte är nöjda över hur jag gör saker, samtidigt som en kommentar som den som nämnts ovan, skapar mycket förvirring hos mig, för att jag inte vet vad som är rätt eller fel att göra om personer runt mig som exempel, ska ändra på det jag gör rätt så att det blir fel. ”

Nu blev det mycket krångligt… eller?
Nu kurrar magen så det är bäst att gå upp och äta.

Morsning, Korsning!