Min Fader skapade mig

Gästblogg- 2015-02-03

Min pappa har gjort mig till ett gnälligt, otroligt nervöst och hopplöst kontrollfreak. Allt ska göras på ett speciellt sätt. Sängen ska bäddas på ett sätt, grönsakerna ska skäras på ett sätt, tider ska passas. Tro mig, jag försöker att inte lägga mig i när min pojkvän bäddar sängen, eller när kompisen är 10 minuter sen utan att hon eller han förvarnat mig/jag smsar inte när jag vet att jag bara kommer bli 2 min sen för det gör typ ingen skillnad och jag har faktiskt blivit mycket bättre på det de senaste månaderna. Jag låter han bädda sängen (nästan)ostört och om hon är sen så försöker jag underhålla mig själv under tiden jag väntar istället för att stirra på telefonklockan.

Men jag känner fortfarande paniken bubbla upp i bröstet på mig när saker inte görs som jag ”tycker de ska göras”. Och jag vill inte känns så. Jag vill kunna koncentrera mig på något annat, typ på att skriva eller måla, utan att behöva rätta till kudden som ligger fel. Jag vill kunna vara lugn.

Det stora testet på hur mycket jag kan koppla bort mitt kontrollbehov kommer nu i höst när jag förhoppningsvis ska flytta ihop med pojkvännen min. Jag hoppas verkligen att han kommer orka stå ut med mig och veta att jag försöker bättra mig. För jag kan komma över sånt här, jag kan träna genom att sätta mig i situationer där jag vill ha kontroll men egentligen inte behöver. Kognitivterapi!!!