Mental trötthet är inte som vanlig trötthet...

Gästblogg- 2017-05-10

Sedan jag fick beskedet för några år sedan att jag har hjärntrötthet även kallad mental trötthet, har det varit svårt att  göra upp en bra plan över den mentala energi, som jag har över dagen. Jag har inte riktigt förstått hur lugnt jag behöver ta det. Det är inte lätt med en hjärna som suger in allt som en svamp. Inte konstigt att jag kan uppfattas som trög eller virrig. Hjärnan är så gott som alltid snabbt överbelastad av stimulans utifrån. Det spelar ingen roll hur många timmar jag sover, eller att jag vaknar pigg och utvilad. Det räcker att kliva upp på morgonen och greja här hemma. Hjärnan är trött redan då.

Det jag gör då, är inte att dra ner på tempot. Nope, Inte förrän jag ligger ner med kraftig skallebank eller andra problem.

Jag hörde en otroligt bra jämförelse om mental trötthet som jämfördes med hjärnskakning. ”Det är som en hjärnskakning som aldrig går över”
När jag faktiskt kollade upp detta, stämde denna beskrivning väldigt bra överens.  Det här är inget som jag hoppas att andra människor ska drabbas av.
Det gör det lite lättare att förstå, vilka gränser jag behöver sätta.

När jag planerade framtiden innan jag slutade skolan, såg det inte alls ut såhär. Nej! Drömmen var att få bli ridinstruktör. Jag har kommit en liten bit på den drömmen, men idag är det viktigaste att jag får umgås med hästar i någon form och att min hälsa inte försämras i någon form.

Det är skönt att gå i skogen eller höra en ljudbok som avkoppling, från allt annat som händer runt mig.
När jag ligger i sängen samtidigt som jag har ljudboken i örat, kan jag ligga och blunda samtidigt. När jag ser på TV/Dator så får jag bild och ljud på samma gång, vilket kan bli överflödigt.

jag i skogen 2017