Koll av motoriken

Gästblogg- 2014-03-09

För en stund sen satte jag mig för att pyssla med mitt bokmanus. Det blev inte riktigt som planerat. Jag sätter mig istället med ett par stickor och garn och örjar sticka. Som ni ser, så ser det inte så bra ut. Motoriken är precis lika dålig som den var för några år sen. Det är bestående men av alkoholskadan. Ett plus är att jag kommer ihåg hur man gör när man lägger masker och hur man gör när man stickar.  När jag var barn, kunde mamma ge mig en förklaring av hur man gör. 10 minuter efter när jag sitter själv, med det är instruktionerna som bortblåsta.

Den som lärde mig att sticka, gjorde det med en stor portion tålamod och gav mig lätta instruktioner och tankeknep som gör att jag efter några års uppehåll, än i dag kommer ihåg hur man gör.

Det som irriterar mig är att motoriken är precis lika långsam nu som då. När jag kan något, gör jag det utan att blinka. Jag vet hr man stickar, men ändå går det långsamt när jag ska flytta maskerna från ena stickan till den andra.

Jag tappade dessutom suget efter en stund.

Nu ska jag sova!

God natt!