Jag pratar öppet om det, för att sprida information vidare.

Gästblogg- 2011-05-04

Jag har alltid varit öppen med att prata om att jag har FASD. Jag har inte vetat i så många år att FASD är en dold sjukdom… varför säger man att det är det? Jag menar, på en del människor som har det, (som jag) så syns det mer på andra utåt sett. De finns också de som har FASD, men som bara har fått hjärnskador.

Jag har pratat öppet om det med vänner och bekanta, under många år. Att vara ett typiskt exempel på någon med FASD, har skapat en del rubriker, som jag har visat er. Jag skäms inte för den jag är. Det är inte mitt fel att jag har drabbats av denna sjukdom.

Jag kan inte lämna av mig mitt bagage och bara lämna det bakom mig. Varje dag är en ny utmaning. Jag tänker inte på det varje dag att jag har FASD… det skulle bli för jobbigt om hela min vardag kretsade kring att lägga fokus på sjukdomen.

Jag kommer bära med mig mitt bagage oavsett vad jag gör. När jag träffar mina kompisar så är det inte FASD, vi pratar om.. (någon gång ibland, kanske… men inte hela tiden)