Ibland finns inte kraften i mina armar.

Gästblogg- 2018-09-19

Att röra mig i vardagen är inte alltid något jag tänker på att jag gör. Det bara sker. Den senaste veckan har jag tagit det ganska lugnt. Har inte mått så bra. Misstänkt magkatarr. Fick göra en kostomläggning och äta mer kokt mat och soppor.
Har trots det ändå gått 2-3 mil under en och samma vecka. Det låter galet mycket.
Det är roligt att se att det ändå är så mycket.

Helgen 8-9 september gick jag sammanlagt 7 km under lördagen. Var inne tre timmar på akuten på lördagskvällen för att ta prover i samband med att jag hade feber inför ett besök som var inbokat hos en infektionsläkare igår. (Kan berätta om gårdagens läkarbesök i nästkommande inlägg.)
Fick en smärre chock. Hade promenerat ute i regnet så jag trodde att tempen var normal. Inte då! 38.5 visa termometern.
Träffade många härliga sköterskor och en jättetrevlig läkare. Kul när man söker vård och får ett bra bemötande. Det är så det ska vara. Jag var på vippen att bli inlagd. Jag hade inga planer på att bli inlagd. Skulle bara ta prover var planen, men då jag är kroniskt sjuk ville de kolla upp mig extra noga.
Efter besöket stannade vi till vid Mc Donalds och köpte något att äta. Skönt att sova i min egen säng.

Jag är inte besatt av att träna. Men är för en god hälsa.
Ibland finns inte kraften i mina armar – den tar bara slut. Det spelar ingen roll om jag ska sätta i en kontakt i vägguttaget eller skruva upp en kork, eller annat som kräver styrka.
Det man inte har i huvudet får man ha i benen.

Ha det så bra tills vi hörs igen nästa Onsdag.

Träning september