Hur går det med träningen av finmotoriken?

Gästblogg- 2020-07-24

Hej på er!

1:a juni började jag att pärla en tavla med uggla som motiv. Det var både svårt och pilligt. Perfekt träning för både mitt tålamod och finmotoriken. Fick sitta nära den för att pricka rätt. Upptäckte efter ett tag att pärlorna inte satt rätt. Det var bara att sätta igång och sprätta. Efter det fick jag ordning på det och kom snart tillbaka där jag var. Nu när jag skriver detta, har jag kommit in på andra tavlan.
Glömmer lätt tid och rum. Tänker att jag ska bara sitta en kvart. Det hinner gå en halvtimme innan jag tittar på klockan igen och inser att jag inte har ätit.
För att slippa få ”gam nacke” köpte jag en lampa med förstoringsglas. Nu ser jag mycket bättre vart och när det blir fel.

Jag trodde att jag skulle tröttna efter tre rader. Det gjorde jag inte. Även om det är samma typ av rörelse jag gör, så känns det roligt. Har svårt för pussel, där jag måste gissa mig till att en bit ska passa med en annan. Ogillar att både sticka och virka, då jag lätt blir uttråkad.

Jag var ingen mönster elev i syslöjden i skolan. Har länge känt att det där med handarbete inte är något för mig. Fick lära känna en ny sida hos mig. Min biologiska mamma är själaglad för att vi numera delar det intresset (så länge jag får hålla på med pärlorna)

Bästa sällskapet är att lyssna på podd eller en intressant ljudbok under tiden jag pysslar. Kanske är det som gör att jag inte tröttnar. På så sätt får hjärnan också vila.
Fick ett sms igår från min mamma som undrade vart jag fått mitt stora intresse med pärlorna ifrån. Svaret blev: Jag provade och fastnade för att det kändes roligt. När denna tavla är klar, ska jag ge mig på omslaget till min första bok. Det kommer bli intressant att se hur det fungerar.
Till en början tyckte jag att det var mycket att hålla reda på. Nummer på påsarna och vilken symbol man ska ta. Nu har jag kommit in i det. Det är samma som Paint by numbers

 Katt med rosa krans 2