Hjärntrötthet, nej tack!

Gästblogg- 2015-09-22

Pusselbitarna börjar falla på plats, efter flera års funderingar på varför jag har ont i huvudet jämt och ständigt.
Jag är ofta trött efter att jag har gjort något en eller flera dagar i sträck. Hjärntrötthet eller mental trötthet, har jag.
När jag tänker på i vilka situationer som jag får ont, så är det ofta i sociala sammanhang. Hjärnan belastas med för många intryck.
Denna insikt fick jag igår efter mitt möte med min underbara arbetsterapeut. Hon vill att jag drar ner på antalet aktiviteter/vecka.
Jag tror att hon redan hunnit dra samma slutsats som jag gjorde igår.
Det svåra är att jag inte vill avsluta någon av mina nuvarande aktiviteter. Jag tycker att de är roliga, samtidigt som dessa tar otroligt mycket energi från mig.
När jag berättade för min sångpedagog idag att jag kanske måste välja bort hennes lektioner, blev jag otroligt ledsen. Jag vill ju egentligen vara kvar hos henne.
Vet inte i nuläget hur jag ska prioritera för att det ska kännas bra och rätt på samma gång.

Jag tycker att det är svårt att acceptera att mitt liv ser ut som det gör.
Nu kan jag dessutom lättare förstå varför min fostermamma ibland säger saker, som hon vet att jag måste välja bort, för att det blir för mycket för mig. När hon säger något i stil med att det blir för mycket för mig, tycker jag att jag inte känner mig vuxen, för att jag vill kunna avgöra sådant själv. Jag tror att hon ibland känner mig bättre och vet min gräns, än vad jag själv gör. Jag kör bara på.
Lite läskigt det där!
Nu ska jag vila middag innan praktiken.
Kram på er!