Barndomsminnen

Gästblogg- 2012-03-24

Nu är första duschen avklarad inför måndagens operation.
Jag åker till sjukhuset i morgon kväll. Jag är inte alls nervös nu. Jag försöker göra allt jag kan för att hålla mig lugn. Jag behöver all kraft jag kan få, psykiskt.
Jag försöker att ta dagen som den kommer. Just nu sitter jag och lyssnar på musik som får mig glad.

När jag sitter här, tänker jag på en del roliga barndomsminnen. Ett minne som jag minns väldigt lite av, är när jag står inne på min fostersysters rum, vid hennes säng och dansar till Lambada med Kaoma.
En glad och härlig låt. Hon lärde mig att vicka på höfterna.
Jag tror att jag var 3-4 år gammal. Jag har tänkt mycket på den låten under mina barndoms år.
Jag blev så glad när jag hörde den igen, för några år sen. Jag har tyvärr inga bilder från detta underbara ögonblick.
Jag kan inte översätta vad den handlar om, men den får mig att bli väldigt glad. =)

På den tiden var allt bra, för att jag inte var medveten om alla mina bekymmer. Jag funderade inte så mycket på vem jag var då.

Nu knorrar magen för fullt, så jag måste gå och äta något.
Om ni vill skicka hälsningar, skriv gärna dessa i kommentarsfältet till detta inlägg. Tyvärr kan jag bara läsa dem. Jag svarar er när jag kommit hem igen.

Sköt om er, tills dess att vi hörs igen.

Tack för att ni läser min blogg. 😉

Många kramar: Cissi.