Ångest

Gästblogg- 2015-09-12

Jag kan känna ångesten krypa tillbaka. När jag sitter i min säng och tittar ut i min tomma lägenhet undrar jag ibland vad jag gör här. Jag skulle kunna stannat kvar hemma med min familj och med min pojkvän,istället är jag här själv. Jag känner mig ibland isolerad då jag inte har något som skingrar tankarna. Allt som ska göras måste jag göra ensam, förutom de få dagarna jag har min pojkvän hos mig. Jag försöker hitta på grejer att göra, försöker få andra att hälsa på i min lägenhet men det verkar inte funka. Rädslan om att jag gör detta förgäves gnager i magen på mig. Jag har drömt om det här så länge och nu när jag är här, mitt i drömmen, vet jag inte om jag vill det längre. Jag saknar mitt hem, min familj och pojkvän, jag saknar tryggheten av att veta att allt jag behöver finns och att alla de människor jag älskar bara är 15 minuter bort.

Jag vill inte ha ångest igen. Jag orkade knappt ha ett riktigt liv förra gången när jag bodde hemma och hade min pojkvän nära mig. Hur ska jag klara det nu när jag är alldeles ensam och inte har några riktiga band till de som är här?