Två år sen idag..

Idag är det två år sen min pappa dog i alkoholrelaterade skador.. Dock fick vi inte beskedet förrän den 16 maj då min pappa somnade in troligtvis precis innan tolv slaget.

Det har nu gått två år och nu är äntligen dödsboet klart, det blev klart för ungefär 2 veckor sedan pga alla skulder pappa hade. Det konstiga är att innan han blev sjuk så var han nästa ’”överordentlig”, pappas bokföring satt i olika pärmar med olika postits och överstryckspennor. Men sen han blev sjuk så öppnade han inte ett ändå kuvert så tyvärr hamnade det mesta hos kronofogden.. Jag och min syster skulle aldrig klarat oss utan mamma som hjälpt oss att reda ut allt detta. Det jag har lärt mig med det här är att ha ordning på mina saker.

Tillbaka till den dagen då pappa dog. Jag kommer ihåg den nästan i detalj. Jag är uppväxt i Djursholms Ekeby, efter vi ställt ultimatum till pappa så flyttade jag och mamma något år efter (mina syskon hade redan flyttat hemifrån). Min bästa kompis idag bodde granne med mig i D. Ekeby. och hennes familj hade också flyttat där ifrån någon år innan oss.  Pappa bodde nere i Frankrike då han hade fått det i bodelningen, då mamma inte orkade bråka och pappa gjorde allt för att saker skulle gå så långsamt som möjligt. Varje gång mamma och pappa skulle upp i rätten för bodelning bytt min pappa advokat precis innan oh de gjorde att bodelningen sköts upp hela tiden.. Åren efter vi ställt ultimatum ( Det var i februari 2004 och jag var 15 år) flyttade pappa mellan Sverige och Frankrike.

Söndagen den 16 maj, det var varmt och fint väder ute. Typ som det är idag i Stockholm, solen sken, ringer min bästa kompis till mig och frågar om vi ska hänga, vi har bott grannar med varandra hela min uppväxt men nu hade vi båda flyttat därifrån. Vi bestämde oss för att köpa en kaffe, ställa bilen vid tågstationen och ta en promenad i Djursholms Ekeby då vi både ändå har väldigt fina minnen där ifrån. Vi går runt i kvarteren och stannar upp vid våra hus och pratar gamla minnen. – Även om jag har haft det tufft skulle jag inte vilja önska mig en annan uppväxt från när jag var nyfödd och iaf tills jag var 10 år. Pappa var fantastisk, världens bästa pappa! Jag och min bästis säger också till varandra att när vi blir stora ska vi köpa tillbaka våra hus. Och trampa upp gången mellan buskarna mellan våra hus som nu växt igen.. Jag ska ha tre barn och jag tror min bästis skulle ha två barn och katter medan jag ville ha en hund. Vi tjuvskickade in blad vinbladsbuskarna och äppelträden på min gamla tomt och huset. Pappa älskade att fixa i trädgården, jag tror det var en av de bästa sakerna han visst. Det pirrade i hela kroppen när jag pratade minnen. Jag och pappa hade alltid som tradition att åka till Hortus (växtbutik) och köpa växter, jordgubbes, smultron plantor och blommor som vi sedan planerade i trädgården. Jag tror jag orkade en halv timme medan pappa kunde vara ute i flera timmar…

När jag och min bästis går runt där i kvarteren ringer telefonen, det är mamma som frågar när jag kommer hem och jag säger snart, vi lägger på. Någon minut senare ringer mamma igen, jag tror kl är runt 15.00 och säger att jag måste komma hem och jag frågor om jag får köra hem min bästis först men hon säger jag ska ta med henne. Jag fattar ingenting.  Vi åker hem till mig går upp för trappen och möter mamma i hallen, jag ser direkt att något är fel. Mamma säger att något har hänt och jag fattar direkt och säger – ÄR PAPPA DÖD? Mamma och min bästis kramar om mig hårt, jag får panik och sliter mig loss. Jag kan inte gråta, jag får ont i magen. Jag tvingar mig att gråta, jag tror det kommer någon tår. Jag fattar inte. Min syster och bror är på väg hem till mamma och jag ber min bästis stanna kvar. Vi alla sätter oss i köket och jag tror att ingen egentligen fattar vad som hänt även om alla visste att pappa inte skulle kunna leva så länge pga det gått så långt i hans alkoholism. Vi pratar fina minnen ett tag och alla gråter. Jag berättar om sista gången jag träffade pappa och att det var fint. Jag fick en varm kram av pappa, han luktade inte alkohol, jag la min kind mitt hans blåa ”raffe” skjorta och han sa att ”JAG ÄLSKAR DIG MIN LILLA ÄLSKLING” det sa han alltid till mig när jag var liten.  Sen börjar vi prata de praktiska sakerna. Begravningen, hur ska vi göra? Jag orkade inte prata om det då men jag ville ändå vara med och bestämma. Jag och min bästis åker iväg ett tag och sätter oss vid bryggan vid vattnet. Då bestämmer jag för att lägga upp något på Facebook, jag tror jag skrev. Nu får pappa äntligen vila i himlen. Jag orkade inte berätta för alla utan nu fick alla veta. Efter det ringer jag min kille och berättar, jag fattar fortfarande inte..  Vi åker hem igen och telefon börjar ringa det är kompisar som hört av som hänt.

När pappa hade flyttat ut hade både jag och mamma svårt att sova på nätterna. Då började vi titta på Fc Barcelona matcherna. Det blev vår grej ihop. Just den här dagen skulle Barcelona spela sin sista match för säsongen och nu gällde de, skulle de eller Real Madrid vinna ligan i år. Matchen var kl 18.00. Jag ville så gärna titta men hade ingen ork. Jag tittar sporadiskt på matchen tillsammans med familjen. Och vet ni vad? – DE VANN ligan! Jag hade svårt att vara glad men jag kommer ihåg när fotbollsspelarna skulle ta i mot priset och de tar med sina barn in på planen. Då började jag gråta. Kvällen går och jag kommer inte ihåg så mycket förutom att en annan kompis ringde och vi bestämde att vi tre skulle ses nere på bryggan. Innan vi åkte ner så åker jag förbi min kille och får en stor kram. Dagen efter skulle jag börja jobba redan kl halv sju och kompisen vi möte upp sa att hon kunde hjälpa till då jag skulle åka runt hela dagen och sätta ut skor på stan (Det kanske låter konstigt.. men det var för ett PR grej..)  Jag tror inte jag skulle klarade de själv, då mitt huvud snurrade.. Vi sitter på bryggan halva natten och sedan åker jag hem till min bästis och sover där. – Jag och mamma sörjer olika så det var bra att jag inte var hemma för jag tror bra att vi skulle bli irriterade på varandra. Jag somnar till slut och ska sedan hämta upp min kompis som ska hjälpa mig kl 6.15.

De fina med det här är att när jag sätter på bilen är Vinyl på och pappas favorit låt kommer på precis när jag börjar köra. Det är ödet! – Midnight Special med CCR. Jag kan fortfarande idag se pappa framför mig när han hörde denna låt.  Han tog fram luftgitarren och började sjunga med.

Idag är det alltså två år sen pappa åkte till körsbärsträden i Nangiala och OJ vad jag saknar honom, den pappan som är på bilden ovan. Bilden är från Gröna Lund och kärlekstunneln. Den åkte alltid vi två tillsammans, det var ingen annan som fick åka med oss utan bara jag och pappa.

 

Dela |
 

(4.8 - 6 röster )

Rösta här:

1 kommentar
Cecilia Johansson

Mysig bild på dig och din pappa... ;)

 

2012-05-26 11:32

Fler artiklar