För nio år sen idag

Vi hade kontakt i ett halvår. Jag såg pappa när han var som sjukast i sin cancer. En cancer orsakad av alkoholen som han druckit under många år.
Det var pappa som lärde mig att spela biljard. Tack vare honom lärde jag mig mer om mig själv och hittade ett nytt intresse. Biljarden.

Åren går väldigt snabbt. För nio år sen, var det sista gången som jag såg honom vid liv.
På ett sätt är det skönt att han fick somna in. Slippa smärtor och obehag med sin cancer. Han hade en slang i magen för att han inte kunde äta.
Han var alltid vid gott mod när vi sågs. Trots att han var enormt trött.

Tänk om han hade valt bort alkoholen och andra droger, så hade han fått se mig växa upp och bli den jag är idag.
Jag fanns för honom hela tiden ett telefonsamtal bort. Någon gång ringde en sköterska upp mig åt honom och bad mig att komma till sjukhuset, för att han ville det.

Att se pappa så sjuk, var tufft. Jag kunde aldrig visa mina innersta känslor inför honom. Jag ville vara stark för hans skull. Han hade tillräckligt med sig själv ändå.

Trots att vi hade så kort kontakt så ville jag finnas där för honom. Jag var den enda som han hade kontakt med, av de närmast anhöriga.

Mina tankar finns hos honom denna årsdag.

Kram!

Dela |
 

(5 - 1 röster )

Rösta här:

0 kommentarer

Fler artiklar