Dagen efter intervjun med NLT!

I går gjorde jag min andra intervju med NLT (lokaltidning) med ganska kort varsel. De tar kontakt ena dagen, för att sen göra intervju nästa. Förloppet gick ganska fort. Det är 20 år sen dom gjorde förra intervjun med mig... eller om mig, rättare sagt.

Natten till igår sov jag inte så många timmar. Det är alltid lite nervöst när jag ska göra något sånt här. Jag har inte ont av det heller iofs men man vet ju inte om man får frågor som man kan svara på eller inte kan svara på. Som barn visste jag inte någonting om att jag ens hade medverkat i tidningar osv. Jag trodde att jag var okänd. Hur kommer det sig att jag inte minns de sakerna? Det är ju en stor sak att medverka i en tidning som National Geographic t.ex.

Jag har nu låtit allmänheten fått se min mindre konstnärliga sida, mitt självporträtt kommer med i reportaget. Det får jag väl bjuda på..

Jag fick frågan: Hur känns det att vara så uppmärksammad? Jag känner mig hedrad, men ser mig inte så speciell som andra kanske gör utifrån. Jag är bara jag. Vi får se om det här leder till fler tidningsintervjuer eller om jag kan fokusera på mina kommande föreläsningar.

//Cissi