När används drogtester och hur länge kan man spåra droger?
När används drogtester och hur länge kan man spåra droger? Alltsedan 1990-talet har drogtester blivit vanligare i Sverige och detta har ökat såväl bland fångar, behandlingsklienter och personer misstänkta för narkotika- eller trafiknykterhetsbrott, som vid nyanställningar och i form av slumpmässiga tester på arbetsplatser, i skolor och bland privatpersoner.
Alkohol- och drogtester i arbetslivet är en kontroversiell och komplex fråga. Problematiken och oklarheterna rör såväl juridiska, sociala som etiska aspekter. I Sverige saknas utvärderingar och forskning kring om drogtesterna bidrar till att uppnå de målsättningar man har med dem. En statlig utredning om integritet i arbetslivet (SOU 2002:18) ledde inte till någon reglering av hanteringen, istället avvaktas ett regelverk gällande hela EU.
Slumpvisa drogtester i skolan är en annan omdiskuterad fråga och. Skolinspektionen menar att drogtester av elever endast får ske när det finns misstanke om drogpåverkan och när eleven och vårdnadshavaren samtycker till detta. Vidare menar Skolinspektionen att dessa kriterier inte uppfylls vid slumpvisa drogtester i skolan. Justitieombudsmannen har dock gjort en annan bedömning och slog den 26/4 20010 fast, i ett ärende rörande Brinellgymnasiet i Nässjö, att testerna inte står i strid med grundlagen.
Barn under 15 år får enligt lagen aldrig testas utan föräldrars tillåtelse, men regeringen har nyligen lagt en proposition som bland annat föreslår att personer under 15 år ska kunna drogtestas, även utan vårdnadshavarens godkännande.
Den testmetod som kan spåra droganvändning allra längst bak i tiden är hårtester. I varje hårstrå lagras läkemedel, narkotika, nikotin och en del av den alkohol en person druckit, detta gör att håret fungerar som en kalender över vad en person fått i sig under lång tid tillbaka i tiden, hur länge beror på hårets längd. Hårtester används när det är av intresse att skapa en bild av ett tidigare missbruk, exempelvis vid läkemedels- eller narkotikarelaterade dödsfall. Metoden är även användbar vid förgiftningsfall eftersom det går att spåra exponering för olika gifter långt bak i tiden. Efter hårtester följer i fallande tidsordning tester av svett, urin, blod och sist saliv. Vanligast är urintester bland annat eftersom ämnen som ska spåras finns kvar längre i urin, dessutom finns fler metoder för att spåra substanser i urin än i blod.
Vid en rättskemisk analys görs undersökningen normalt i två steg, först en drogscreening och sedan en verifikation. Screeningen ger ett första besked om en substans finns i provet. Verifikationen som sedan följer ger svar på exakt vilket eller vilka ämnen som finns i provet och i vilken koncentration. De vanligaste analyserna inom rättskemi gäller Amfetaminer, Bensodiazepiner, Buprenorfin (Subutex), Cannabis, Ecstasy, Kokainmetaboliter, LSD, Metadon, Opiater och Propoxifen
Olika droger kan spåras olika länge i urinen. Hur länge de kan påvisas påverkas bland annat av individuella faktorer samt hur länge och mycket som använts. Flera olika uppgifter förekommer och nedanstående angivelser täcker in flertalet av de vanligaste drogerna och är hämtade från Rättsmedicinalverket (RMV).
Cannabis
Normalt upptill 1-2 veckor vid sporadisk användning, men upp till ca 2 månader efter långvarig/regelbunden användning
Bensodiazepiner
Upp till 4 dygn vid sporadisk användning men flera veckor för högdosämnen
Amfetamin
Upp till 1 vecka Kokain Upp till 3 dygn
Opiater (t ex heroin)
Ca 1 dygn
LSD
Ca 1 dygn
Spice
Det har visat sig att vara svårt att spåra i urin men man kan se det i blodet.
Alkoholpåverkan kan konstateras med utandningsprov, konsumtion under senaste dygnet kan påvisas med urin- och blodanalyser, medan en längre tids överkonsumtion kan gå att spåra genom att påvisa förändrade levervärden genom särskilda blodanalyser.
Källor:
J, Franck och I, Nylander.(Red.). 2011. Beroendemedicin, Studentlitratur
Integritetsutredningen, Personlig integritet i arbetslivet: betänkande. – Stockholm :
Fritzes offentliga publikationer, 2002. – (Statens offentliga utredningar ; 2002:18)
Fråga om genomförande av slumpvisa drogtester av elever vid ett gymnasium strider mot bestämmelsen i 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) om skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp (2010) JO-beslut Dnr. 479-2010 www.jo.se/
Prop. 2009/10:105 Barn under 15 år som misstänks för brott
Karlsson, L (2010) Narkotikaanalys. Rättsmedicinalverkets hemsida www.rmv.se/
Kronstrand, R (2004) Det hänger på håret. Rättsmedicinalverkets hemsida www.rmv.se
http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Vagledning/Temasidor/drogtester/
